Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Confession
The Long Way Home, 2012
Skivbolag: Lifeforce Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2012-02-06
Hemsida: myspace.com/confessionhc

Australiensiska Confession spänner musklerna med sin andra fullängdsgiv ”The Long Way Home”. Det där med ambitioner om originalitet har de kastat över axeln för länge sedan för att så smidigt som möjligt forma sig efter vad metalcoregenren för tillfället stipulerar.

Vi snackar ett strömlinjeformat band som på ett smått parodiskt vis gör allt som står i dess makt för att passa in i mallen. Det blir förstås lite smålöjligt när det gödslas med breakdowns, tvålfagert trallande, ilsket spända hardcore-muskler, överdrivna tatueringar och hårda oneliners (”I don't give a fuck!”, ”No mercy, no remorse!” ja ni fattar). Men samtidigt kan man inte ta ifrån Confession att de gör grejen riktigt bra.

Fredrik Nordströms produktion är föredömligt fet och även om det långa stunder är knallhårt svänger det ändå ganska skapligt. Den trallvänliga Simple Plan-refrängen i Piece By Piece hade kunnat bli ruggigt malplacerad men passar in riktigt bra bland alla spända biceps. Mangliga programförklaringen I Created This Horror faller mig också riktigt bra på (fläsk)läppen.

Confession skriver inte historia, men ”The Long Way Home” är trots sin likriktning och strömlinjeform en ganska kul skiva att lyssna på. Kids som får rysningar av Parkway Drive kommer älska Confession också.