Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Melissa Horn
Om du vill vara med mig, 2013
Skivbolag: Sony
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2013-10-02
Hemsida: www.melissahorn.se

Kommer Melissa Horn någonsin att bli glad? Det kommer förmodligen vara den eviga frågan när det kommer till den här sångfågeln.

I fallet hennes musik vågar jag påstå att den frågan bör besvaras med ett rungande nej. Melissa Horn har på skiva efter skiva ägnat sig åt att gräva sig in i mörkret och avhandla brusten kärlek, krossade känslor och allmän misär på det existentiella planet och så fortsätter det även på ”Om du vill vara med mig”. Även om det inte är någon av sångerskans allra mörkaste stunder.

Den sorgsna rösten och de trevande arrangemangen är som klippta och skurna för att gestalta just de där känslorna. Det ska vara lite mörkt, det har blivit till ett trademark som i sina bästa stunder är alldeles lysande.

Och de de där lysande stunderna stavas på den här skivan Om du vill vara med mig och Natten på hotellet. Skivans två inledande spår som hittar precis rätt så väl musikaliskt som textmässigt. Det är så att det känns utanpå, inuti och över hela kroppen. Där darrar Melissa Horns stämma på ett sätt som skickar elektriska stötar genom kompositionerna.

Men tyvärr är ”Om du vill vara med mig”, kanske ännu mer än tidigare skivor, lite ojämn. När sångerskan inte hittar fram till de där riktigt förtrollande melodierna framstår hon bitvis som en kvinnlig variant av Lasse Winnerbäck. Vältrande i självömkan och misär lite för sakens skull. Dunkelt lunkande utan poäng. När hon blir någon som vandrar i tveksamma fotspår snarare än någon som svävar på sitt eget trademark tappar dysterkvisten sina poänger. Några spår drar alldeles för mycket åt det hållet tyvärr.

Det gör ”Om du vill vara med mig” till en lite skakig upplevelse, men där jag ändå väljer att ta med mig de där små bräckliga mästerverken som inleder skivan.