Joyzine.se






Recension - Skiva

The Late Call
Pale Morning Light, 2012
Skivbolag: Tapete Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2012-11-29
Hemsida: facebook.com/thelatecall

En ensam själfull röst. Försiktigt trevande över den akustiska gitarrens strängar. Stämningar som bygger extremt mycket på att samspelet mellan det minimalistiska spelet och den stora rösten fungerar.

Ni har hört det här hundratals gånger förut. Ibland fungerar den själfulla singer/songwriter-grejen utomordentligt, ibland blir det bara platt och trist och en enda lång transportsträcka. I fallet, Johannes Mayer, eller The Late Call som han kallar sig här, rör det sig om en blandning.

Bitvis är ”Pale Morning Light” faktiskt rätt blek. Just den där nyss omnämnda transportsträckan där låtarna inte lyckas övertyga mig som lyssnare om att det här är en vacker stund att avnjuta med slutna ögon. Det blir lite väl mycket samma sak om och om igen.

Men så dyker också de där styckena som briljerar upp med jämna mellanrum. Jag ska inte tråka ut er med låttitlar men inledande Wandering Through An Empty Field är en typisk sådan. När Mayer lyckas få sin väna pop att låta som någon form av blandning mellan José Gonzales och Coldplay är det riktigt, riktigt angenämt.

Då behövs knappast särskilt mycket mer än en själfull röst och fingrar som trevar över akustiska strängar.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner