Joyzine.se






Recension - Skiva

Then Comes Silence
S/t, 2012
Skivbolag: Novoton
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2012-11-15
Hemsida: soundcloud.com/then-comes-silence

Jag föreställer mig en nedsläckt replokal med betongväggar. Svårmodiga män med uppdragna munkhuvor och förstärkarreglage som är minst lika uppdragna till max. Sen brakar det hela löst i ett effektfullt tordön som får väggarna att rista och damm att yra från taket.

Nu låter jag fantasin skena, men det är lite vad debuterande Then Comes Silence vill att den ska göra. ”Att veta vem som spelar i bandet är inte viktigt” deklarerar den anonyma orkestern som vill anspela på någon form av skräcktema och kanalisera det genom sin musik. Ett koncept som hade kunnat bli bländande.

Men i realiteten är det här självbetitlade albumet inte så mycket mer än högljudd rockmusik som nog skapats med lite större ambitioner än vad den lyckas leva upp till. Ljudbilden är stökigt larmig, fylld med effekter och med ett driv som bitvis tangerar det suggestiva och får mina tankar att gå till den där stämningsfulla replokalen. Men när Then Comes Silence blandar trevande postrock med shoegaze blir det inte så mycket mer än så.

När de försöker hitta något refrängstarkt framstår de mest som ett uppkäftigt skränigt Interpol med svårmodig sång.

Jag vill ha något lite mer än bara en intrikat form. Något som griper tag (vi kan kalla det låtar) och inte är lika förgängligt som visslet från en ylande effektpedal. Men gruppen har bitvis svårt att ta mig dit. När det blir mer yta än innehåll känns det som om bandet faktiskt har helt rätt, det spelar inte så stor roll om vi vet vem som spelar i bandet eller inte.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner