Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

The Gaslight Anthem
Handwritten, 2012
Skivbolag: Mercury Music Group
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2012-07-23
Hemsida: www.thegaslightanthem.com

Jag har aldrig riktigt förstått varför en så stor punkpublik vurmar så oerhört mycket för den här New Jersey-orkestern och dess Bruce Springsteen-rock. Visst, det finns en gnutta punkrötter i botten, men det är många år nu som gänget snarare ägnat sig åt mogen arenarock än något annat. Ändå fortsätter hyllningskörerna att skalla så väl från punkare som andra som tycker sig ha god smak i påsen.

Jag förstår det lika lite som jag faktiskt förstår kvaliteten i det amerikanerna sysslar med. De har egentligen alla egenskaper för att bli ett riktigt stort band för riktigt stora arenor. Alla egenskaper för att smakelitister ska vända dem ryggen. Men så sker aldrig. Tvärtom.

”Handwritten” är en fortsättning på inslagen väg. Det är mer mogenrock. Mer lättsmälta refränger. Mer reflekterande känslor. Snyggt är det också. Produktionen, som rattats av Brendan O'Brien, är murrig och organisk som om bandet bara ställt sig rakt upp och ner i studion och spelat låtarna live. Det klär de oerhört Springsteen-doftande numren.

Musikaliskt gör The Gaslight Anthem samma sak om och om igen. Låtar med stora refränger och som är precis lagom snälla för att alla ska kunna gilla dem. Den stora styrkan är Brian Fallons uttrycksfulla sångröst och det faktum att gruppen med små medel åstadkommer stora melodier. Det är kul att lyssna på ”Handwritten”. Det är gott hantverk. Det är musikanter som vet precis vad de gör.

Men just liksom med den ständige referens-mästaren blir det lite för mycket av det goda. The Gaslight Anthem blir lite för snälla. Nästan lite för förutsägbara. Därför kommer den avslutande, oerhört tjusiga, gitarrplockade National Anthem som en väldigt glädjande slutpunkt.

Bra, men inte umbärligt. Det känns som att jag kommer vara ganska ensam om den uppfattningen när hyllningskörerna snart drar igång igen.