Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Hysterica
The Art of Metal, 2012
Skivbolag: Black Lodge
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2012-03-14
Hemsida: www.hysterica.se

Är det någon som minns Rockbitch? Det där bandet som bodde i kollektiv i något sydeuropeiskt slott där de idkade sexorgier och komponerade ganska medelmåttig metalmusik som de sedan kombinerade med ännu fler sexorgier på scen. Av någon anledning får Hystericas löjeväckande läderkreationer till scenkläder mig att associera till just den vrån i historieskrivningen.

Vilket ju är synd, för Hysterica visar med ”The Art of Metal” att det är så mycket mer än bara en gimmick och ett band som måste gömma sig bakom hårdrockens allra löjligaste klyschor. Här är det snarare tal om potent och skickligt snickrad melodisk hårdrock av gott snitt.

I alla fall till största delen. I de stycken där Anni De Vil ger sig på growl eller skriker fram texterna haltar det. Där låter Hysterica mest som en tantig variant av Kittie och det är ungefär lika oklädsamt som gruppens scenkläder. Lyckligtvis fokuserar madammerna sig betydligt oftare på renodlad heavy metal.

När de gör det imponerar de. Inledande monsterhiten Breaking The Walls är så väl tung som utrustad med en refräng att döda för. Det är lite essensen av hur Hysterica låter när de är i sitt esse och en låt som tål att lyssnas på många gånger. Därpåföljande Fighters Of the Century (och här funkar faktiskt den Angela Gossow-liknande growl-sången) rullar vidare i samma hjulspår och visar att damerna gör sig som allra bäst när de hämtar sin inspiration hos Iron Maiden snarare än ungdomliga katter.