Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

The Animation
Dance Into The Unknown, 2012
Skivbolag: Supernova Records
Av: Alexander Hellgren
Publicerad: 2012-02-13
Hemsida: myspace.com/theanimationmusic

En flygande start på 2012 kan väl sägas om albumdebuterande The Animation. Tydligen gick plattan snabbt till topp 5 på itunes albumlista och det är ju väldigt roligt. Om än något svårt att verifiera eftersom listan förändras oftare än jag biter på naglarna. Men hursomhelst, det har varit väl snålt med ny musik från bästkusten på sistone så allt är välkommet.

Fyramannabandet gör på sin debut snäll rockmusik med siktet inställt på de stora arenorna. Vi kan det nu: gitarr, bas, trummor och pianoslingor är ett säkert koncept. Jag läser någonstans att The Animation har beröringspunkter med Coldplay, och det är en förstålig tanke även om det är en stor klasskillnad. Coldplay har, hur lite jag än vill erkänna det, något extra och finesser som saknas här. Johan Hasselblom röst saknar också det personliga tilltal som Chris Martin har. Men nu är jag orättvis i överkant, britterna har ju hållit på betydligt längre.

Våra debutanters styrka ligger ändå i arrangemangen. De är trygga med sina instrument, de har en stor rymd i sin musik, de vet hur de bygger upp för ett explosivt klimax och jag kan se deras stora festivalspelningar framför mig. På sikt, de är inte riktigt där än. ”Dance Into The Unknown” är ändå aningen förvirrande och skev. Här finns liksom fina och starka låtar som Lights over the sea och titelspåret, samtidigt som ingen av albumets elva spår riktigt sticker ut från ett jämntjockt flöde. Undantaget den halvt akustiska avslutningen Everest, som tyvärr inte är en av höjdpunkterna.

”Dance Into The Unknown” är en skiva som absolut kommer att tilltala en stor skara människor. Musiken har ett driv och den utmanar inte i onödan utan är tillräckligt enkel för att locka en genomsnittlig radiolyssnare. Låtarna är både trallvänliga och fläckfritt producerade. Men det räcker inte, för vad är egentligen speciellt med just den här kvartetten som inte går att säga om hundra och åter hundra andra band? Nej, just det. Jag hoppas att The Animation vill mer än så, här finns potential men man måste våga släppa sargen.