Joyzine.se






Recension - Skiva

Kataklysm
Shadows & Dust, 2002
Skivbolag: Nuclear Blast
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2002-08-26
Hemsida: www.kataklysmrocks.com

Kanadensiska Kataklysm har ett gott namn i dödsmetallkretsar och bevisar med sitt sjätte fullängdsalbum (liveplattan ”Northern Hyperblast Live” exkluderad) ”Shadows & dust” att de fortfarande är att räkna med. På färska alstret som avtäcks i slutet av september (2002) blandas feta och stämningsfulla gitarrmattor med vansinnigt mangel och elegant låtsnickeri.

Mauritzio Iacono har en fantastisk death metalröst med pondus som gör musiken rättvisa. När han glider över på mer blackorienterade sångmönster tycker jag dock att det brister lite. ”Shadows & dust” hade varit ett brutalt och överkörande album om det begåvats med enbart grova growls. Med black metalkväkandena tycker jag att musiken tappar lite i fart. Det passar inte alls lika bra med ondska som med tung och hämningslös ilska. Speciellt inte när JF Degenais uteslutande angriper gitarren med avsikt att skapa nedstämt muller. ”Shadows & dust” har många gudomliga riff att erbjuda.

Trots att Kataklysm har förutsättningarna att göra ett riktigt storverk tycker jag inte att de klarar det i och med nya plattan. De kör fast lite i sina egna tankar och kväver vad som skulle kunna bli kompromisslös jävla death metal. Max Duhamel må vara en snabb batterist, men särskilt variationsrikt spelar han inte. Det är delvis hans monotona pisk och delvis de kväkande sångförsöken som tar udden av skivan. Jag hävdar att Kataklysm skulle tjäna på att dra ner på tempot och bli ännu tyngre och mörkare. Men låt er inte avskräckas! ”Shadows & dust” bjuder på ett gott stycke dödsmetall med känsla och framförallt många härliga riff.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner