Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Kalmah
The black waltz, 2006
Skivbolag: Spikefarm Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-03-21
Hemsida: www.kalmah.com

Kalmah stavar sitt bandnamn precis på samma sätt som smålänningar uttalar ortsnamnet Kalmar. Det är de dock förmodligen inte medvetna om. Kalmah är nämligen finnar och det hörs från första sekund. Det här är sann melodiös dödsmetall från de tusen sjöarnas land.

Även om det tydligt hörs att detta kommer från Finland finns dock några saker vi måste slå fast. Alla till Kalmahs fördel. Visst använder sig gänget av keyboards, men de är ganska nedtonade och finns där främst som stämningsskapare. Inte särskilt finskt. Visst spelar gitarristerna ett och annat solo. Men de tillåts aldrig ta överhanden och sväva ut i outhärdligt runkande. Inte särskilt finskt. Visst vilar det en mörk stämning över plattan. Men den är inte alls självbedrägligt självmordsbenägen. Inte särskilt finskt. Ändå låter det alltså otroligt finskt. Kalmah lyfter fram de bästa sidorna av finsk dödsmetall helt enkelt.

Det ska i och för sig sägas att Kalmah saknar riktiga hitlåtar. Dängor som vägrar släppa taget. Men å andra sidan är hela ”The Black Waltz” väldigt habilt hantverk, utan direkt svaga punkter. De som gillar Insomniums idé, men tycker att de spelar för långsamt skulle troligtvis älska Kalmah. Lägg därtill lite smått och gott från andra genresläktingar så som Ensiferum och Children of Bodom. ”The Black Waltz” är en riktigt delikat platta.

Om fler gäng förstod sig på att skippa de typiskt finska dragen och bara fokuserade på essensen av musiken skulle jag jubla. Vilken fantastisk scen världens mest svårmodiga folk skulle ha då!