Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Hurts
Hultsfredsfestivalen
2011-07-16
Av: Ricky Holmquist
Publicerad: 2011-07-16
Hemsida: www.informationhurts.com

I strålande solsken entrar brittiska synthpop-duon Hurts scenen Hultsfreds största scen. På scenen har man sällskap av både en stråk-sektion och en operasångare ( ja du läste rätt). Musiken är dansant och medryckande. Med andra ord en perfekt bokning till en festival.

Gruppens första och hitills enda skiva "Happiness" ligger till grund för låtmaterialet i afton.

Man skulle väl bäst kunna förklara Hurts musik som skitig, mörk synth. Storlaget lyckligt och mörkt melankoliskt i en och samma strof.

Arena-balladen Stay är ikväll så vacker och gör sig fint i ett gassande solsken. Låten som på skiva är inspelad med Göteborgs gospelkör får en vacker festivalskrud och inbjuder till allsång. Låten växer och den känns till slut som en ångvält som maler på. Storslagen popmusik.

Under Verona får operasångaren briljera. Ja jag vet det låter sjukt, men det blir en otroligt häftig och framförallt mäktig ljudkuliss som skär som ett samurajsvärd genom den småländska himlen. En operaröst mot synthar. Ett ovanligt men lyckat recept.

Man bjuder även på en Kylie Minouge cover. Confide In Me låter i Hurts version skitigare, tyngre och Rammsteinigare. (geddit?) Den framförs med vördnad och respekt. Riktigt snyggt.

Man avslutar setet med att gå all in. Man släpper allt och fyrar av en euforisk version av Better Than Love. Det är när Hurts väljer att bjuda på den här typen av show som jag anser att man gör sig bäst. Tyvärr sker det lite för sällan på scen. Handbromsen sitter i lite för ofta för att det ska bli riktigt bra. Men när det är bra, ja då är det riktigt riktigt bra.