Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Caroline Larsson
Me And I, 2011
Skivbolag: Weeki Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2011-04-14
Hemsida: www.carolinelarsson.com

Ett moget uttryck, lättsmälta melodier och en musikalisk blandning som aldrig blir särskilt djärv trots att den rör sig från rena Melodifestival-flörtar till bredbent blues. Caroline Larsson går en vansklig balansgång mellan att verkligen hitta fram till något tilltalande och bli en sån där vuxet trist artist som de pliktskyldigt spelar på P4 eftersom ingen som lyssnar på den kanalen ändå har något annat än ytterst strömlinjeformad musiksmak...

...och hon lyckas. Med den äran dessutom. ”Me And I” skulle så lätt kunna försvinna i bruset som den produkt producerad för en stor massa det faktiskt är, men Caroline Larsson har tillräckligt mycket integritet i rösten och tillräckligt starka låtar för att det här istället ska bli väldigt kul.

Materialet spänner från upptempo-stänkare som skulle få Christer Björkman att dregla, rena Roxette-pastischer och när munspelet tillåts yla som värst är sångerskan inne och trampar på Louise Hoffstens bluesiga domäner. Det fina i kråksången är att Caroline Larsson adderar en liten gnutta egen identitet till det välsvarvade materialet och på så sätt står ut. Det här är rock, pop, you name it för radio, men samtidigt inget skval. Det känns inte inställsamt och melodierna är tillräckligt knivskarpa för att jag gång på gång på gång ska trycka på play.