Joyzine.se






Recension - Skiva

Daedalus
The never ending illusion, 2008
Skivbolag: ProgRock Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2009-02-05
Hemsida: www.progdaedalus.it

Ser man på! Ett progressivt gäng som inser sina begränsningar och spelar efter sina resurser. Det var länge sedan jag hörde ett band inom genren som faktiskt visade prov på självinsikt av det här slaget.

Följaktligen är ”The never ending illusion” också en mycket bra skiva. Delvis på grund av att italienarna aldrig gräver ner sig i svulstiga solon och komplexa låtbyggnationer utan själ, dels för att de inte siktar mot samma ideal som många andra progrockband (och då företrädelsevis sådana som huserar hos ProgRock Records). Man ska naturligtvis inte tala om avsaknad av svulst när man droppar referenser som Queen och Rush (det vore tecken på en enorm historielöshet), men Daedalus tar sikte på dessas rockiga snarare än svulstiga sidor. Det är ett mycket gott val som gör gruppen intressant.

Samtidigt som de mitt i sin tekniskt kompetenta rockmusik håller allt förhållandevis simpelt har de mer gemensamt med en modern än en mossig scen. Daedalus är aldrig inne och rotar på mossiga heavy metaldomäner utan sneglar heller på säg A Perfect Circle utan att deras egen musik för den sakens skull låter särskilt modern. ”The never ending illusion” skulle lika gärna kunna vara inspelad för tio, kanske rent av tjugo år sedan.

Inte ens en pajas som Roland Grapow (Helloween, Masterplan) - som anlitats för att mixa plattan - lyckas sabba det här kalaset. Daedalus komponerar med så väl stämning som spänning och visar med den här skivan hur bra progrock kan låta när musikanterna vet sina begränsningar.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner