Joyzine

[stäng]

Intervju

All Time Low

Amerikanska poppunkbandet All Time Low besökte nyligen Sverige för en spelning på Debaser medis i Stockholm. Joyzine träffade sångaren Alex Gaskarth och gitarristen Jack Barakat innan spelningen för en inte alltför allvarlig intervju om att leva livet fullt ut och det faktum att folk tar dem på mer allvar än vad de egentligen borde.

Det är ännu bara eftermiddag men ett 30-tal fans köar redan på trappan utanför Debaser medis. När jag möter Alex och Jack från All Time Low hänger de i en soffa i sin loge som ligger många våningar upp i lokalen.
Trots att jag faktiskt var förberedd på att denna intervju inte skulle bli alltför seriös kommer det ändå som en mindre chock när det första som händer när jag kommer in i logen är att de börjar intervjua mig. Jag hinner knappt sätta mig ner innan de hunnit byta roller.
– Hur känns det att vara tillbaka i Sverige? Du har inte varit här på ett tag va?
Alex och Jack ser helt allvarliga ut innan alla i rummet börjar skratta.

”Är vi från Sverige?”
Själva kom All Time Low fram till Sverige med en Finlandsfärja, eller ”fyllebåt” som de själva säger, under morgonen. Förra gången de var i Sverige var förra hösten då de spelade inför utsålt Sticky Fingers i Göteborg. Detta är deras andra besök i Stockholm.
– Det är rätt galet, förra gången spelade vi för 100 personer och den här gången är de rätt så många fler. Framsteg!, konstaterar Alex.
– Ikväll är det för en miljon personer, skämtar Jack.
Jag frågar vad de tycker om Sverige och de är båda överrens om att de älskar det. De menar att det är fullt av massa vackra människor och att alla pratar engelska väldigt bra. Däremot verkar de inte känna till någon svensk musik.
– Jag känner bara till svenska köttbullar, säger Jack. Borde jag känna till något?
Jag föreslår The Hives eller The Sounds och de båda blir plötsligt upprymda.
– The Hives är svenska?! Oh yeah!
– Vänta här nu, The Sounds är från Sverige? Jag trodde… Damn! Jag känner ju till alla de där banden, nästan skriker Alex. The Sounds har vi ju till och med spelat en massa festivaler med.
– Vilka mer är från Sverige? Är vi från Sverige?, säger Jack och alla skrattar.
När jag frågar om deras egna definition av vad deras band och musik är menar de att de skulle vilja bli beskrivna som ”vackra, snygga, gudalika män”. Men vad är det som skiljer dem från andra band i deras genre?
– Det faktum att vi är så snygga, säger Alex och Jack instämmer:
– Vi är riktigt snygga.
Men det säger alla band?
– Men vi är snyggare än dem, säger Alex.
– Vi är till och med snyggare än de band som är snyggare än de flesta andra band, säger Jack.
– Seriöst, säger Alex. Vår musik är rätt bra också. Fast mest är det hur vackra vi är. Våra låtar handlar mest om hur snygga vi är också.
– Vi har snyggt hår, fina ögon…, säger Jack och Alex fortsätter:
– … snygga kroppar. Vi tränar mycket.
– Jag och Alex har åttapack, säger Jack. Fast det är konstigt att Zack (basist) är den som tränar mest men vi är snyggare OCH starkare än honom.
– Det är väl för att vi äter vår spenat, säger Alex.
De är till och med så måna om sitt utseende att om de har en dålig hårdag lämnar de i stort sett inte huset.
– Eller så sätter du på en mössa?, säger Jack och pekar på Alex mössa.
– Jag har aldrig en dålig hårdag!, protesterar Alex.
– Jo, varje gång du har en dålig hårdag har du på dig en mössa.
– Nä, det är bara för att jag inte har duschat. (Jag har inte duschat. Förlåt om jag luktar), viskar Alex.
Den som ägnar mest tid framför spegeln menar de definitivt är Zack.
– Definitivt Zack!, säger Alex. Zack till och med tränar framför spegeln så…
Var det han som sprang omkring i Stockholm i morse? För jag såg på Twitter…
– … Japp, det var helt säkert han!, säger Alex bestämt.
Alla medlemmar i All Time Low är mer eller mindre aktiva Twitter-användare och har hela 200 000 followers. Men det mesta som skrivs är helt på skoj och de menar att det ofta händer att de missuppfattas.
– Ibland tror jag att folk tar oss på för stort allvar, säger Alex. Vi är väldigt sarkastiska människor, vi tar inte oss själva på allvar. Ibland blir folk upprörda, men de borde de inte bli. Vi är bara här för att göra folk glada, säger han och fortsätter:
– Vi tar vår musik på fullaste allvar, och det mesta av vad vi gör också. Men vi har tur att vi kan göra det och att kunna ha kul samtidigt. Vi tar inte livet för allvarligt.
Det gör att deras liv på turné blir lika spännande varje dag. Det kan inte bli på något annat sätt när de är i en grupp där alla är ungefär likasinnade, där alla försöker ha kul vart de än är, och när de gör så mycket som det bara går av varje dag. Av det kan man se mycket i deras dvd ”Straight to DVD” som släpptes i våras. På YouTube finns klipp där man kan se bandmedlemmarna springa runt nakna ungefär som om de vore fem år.
– Vi har inget att dölja, säger Alex. Jag tror det är en grej som skiljer oss från andra band också, vi blottar verkligen allt. Alltså, verkligen bokstavligen blottar allt, inklusive våra könsorgan.
– Det finns inga mysterium, säger Jack. Förutom med Zack, det finns många mysterium med honom. Vi har aldrig ens haft en ordentlig konversation med honom.
– Han är mystisk, instämmer Alex. Jag har nog aldrig ens träffat Zack!

All Time Low ”Man måste leva sina liv, fullt ut!”
De båda verkar extremt hyperaktiva och svarar blixtsnabbt och till synes rätt ogenomtänkt. Det är svårt att avgöra om de är extremt snabbtänkta eller om de inte tänker alls. När jag frågar hur de har kunnat bli så öppensinnade svarar Alex ”droger”, men ångrar sig snabbt.
– Nej jag skojade bara! Alltså, jag vet inte faktiskt. Bra föräldrar som lärt oss att inte vara för stela. Att man måste leva sina liv fullt ut!
– Jag tror mina föräldrar uppfostrade mig så ordentligt att jag ville göra uppror, säger Jack. Och mitt sätt att göra det var att springa runt naken.
– Det kan nog stämma, säger Alex.
De verkar heller inte oroliga över vad deras föräldrar tycker om dvd:n.
– Min mamma älskar mig, ler Alex. Hon har sett mig naken massa gånger när jag var bebis så…
– Ja. Och det är ingen skillnad från nu. Lite mer hår nu kanske. Men proportionerna är desamma, säger Jack.
Man undrar lite om det ens är möjligt för dem att göra bort sig eller känna sig generade. Men visst händer det även Alex och Jack.
– Det är svårt att få oss generade, medger Alex. Men visst händer det. Oftast är det framför någon tjej jag gillar eller något sånt.
Eftersom de är så öppna med allting undrar jag om det är något folk skulle bli förvånade över att veta om dem. För första och enda gången tänker de efter innan de svarar.
– Hmm. Jag tror folk skulle bli förvånade om de visste att jag älskar att laga mat, säger Alex. Yep, jag kan laga middag åt dig.
– Jag har inte haft så mycket tid att prova så mycket olika rätter, men hittills var den bästa rätt jag gjort citronpepparkyckling med grönsaker och ett riktigt coolt… eh… ris? Hoppas du älskar ris. Det är riktigt gott i alla fall.
– Folk skulle bli förvånade över att jag är den absolut värsta kocken någonsin, säger Jack. Jag lagade ett riktigt gott Whopper meal på Burger King idag, haha!

”Vi kramas mycket”
Deras motto i livet är inte helt oväntat kort och gott ”have fun”. Men är deras liv verkligen så där roliga varje dag? Nja, självklart händer det att även de har dåliga dagar.
– Ja, det händer. Vi kallar dem ”hangovers”, säger Jack och alla skrattar.
– Men det händer definitivt, vi är bara människor och alla människor har dåliga dagar, säger Alex. Men det är bara att bita ihop, för även om det inte känns som det så är det här faktiskt ett jobb.
– Någon skrev en låt om det där, säger Jack och börjar sjunga. ”Cause you have a bad day…”
– Såna dagar får man bara ta sig i kragen och kämpa sig igenom det.
Jag frågar hur den uppryckningen går till rent praktiskt och de säger att de tar hjälp av rödvin och vodka-redbulls.
– Och high fives, säger Alex. Och vi kramas mycket.
– Eller så slåss vi, säger Jack. Alex har gett mig många skador.
Plötsligt ger dem varandra en kram varpå Alex böjer sig ner till min ljudinspelare:
– Nu känns det bättre. Glöm inte att skriva att Jack och jag kramades!
– Men vi har inget förhållande, tillägger Jack.
En nackdel med att vara på turné är att de inte kan göra nummer två på turnébusstoaletten. Men sånt menar de brukar lösa sig, även i nödfall.
– Oftast går jag till Alex säng och gör det, säger Jack. Fast det har jag aldrig berättat för honom.
– Damn it!, säger Alex.
– Eller så stannar vi?
– Visst har det varit ett par akutfall där vi måste säga åt föraren att stanna, ELLER så gör vi det i papperskorgen, säger Alex. Det är förskräckligt. Men det har hänt. Är du inte glad att du frågade om det ändå? Nu fick ni den läskiga sanningen om bajset.

Gillar inte pengar
Nyligen var All Time Low och några från deras crew med i amerikanska tv-lekprogrammet Silent Library. Det har även gått som svensk version här hemma och det är i princip samma koncept som Fist of Zen på MTV. Det vill säga – deltagarna ska under tystnad utstå olika bestraffningar och tortyrmoment. Själv har jag alltid undrat varför någon frivilligt vill vara med på det och såhär i efterhand vet inte ens Alex och Jack själva riktigt varför de gjorde det.
– Alltså, jag vet faktiskt inte, för att nu när vi gjort det kan jag bara säga att det sög!, säger Alex. Det var fruktansvärt. Vi blev bara så spöade hela dagen.
– Det är väl det att vi älskar MTV, säger Jack. De har alltid stöttat oss.
– Men jag trodde det skulle vara roligt!, säger Alex besviket. Men ja, när vi blev erbjudna att få vara med var det svårt att säga nej. Det är svårt att synas på MTV över huvud taget nuförtiden. De har inte TRL längre, och de spelar inte videos så ofta. Så om man inte är med på The Hills eller Jersey Shore är det i stort sett kört.
Men som tur var fick de faktiskt betalt för att vara med.
– Pengarna man vinner får man faktiskt behålla, säger Alex.
– Vi gav dem till hemlösa, säger Jack.
– Faktum är att vi gav dem till vårt crew. För att de jobbar hårt.
– Och de är fattiga. Och hemlösa.
– Jag gillar inte pengar, säger Alex. Jag bara byter saker med stenar och pinnar.
– Det är så man gör i USA, skämtar Jack.
– Vi har inga pengar där, så dålig är ekonomin!
Jag frågar om det är något annat de gör för pengar men som de egentligen inte vill.
– Hmm, det är en bra fråga, säger Alex. Ibland går jag ner på folk fast att jag inte vill, men de ger mig så mycket pengar att jag måste göra det.
– Samma här!, säger Jack. Det är så man måste göra i USA, det är verkligen tufft att leva.
– Det suger, men det är så jag tjänar det mesta av mina pengar, skämtar Alex. Går ner på främlingar. Jack och jag är prostituerade. Bandet ger oss egentligen inga pengar alls.

”Fans älskar att citera oss”
All Time Low ska snart iväg och soundchecka och efter det träffa sina fans på en signering på en skivaffär i centrum.
– Det är lika roligt att träffa folk som lyssnar på vår musik, säger Alex. De flesta av våra fans är väldigt snälla. Men ibland är det inte lika kul, som när de gör narr av oss. – En gång sa en tjej att jag var en fåntratt. Jag ville slå till henne!, säger Alex och slår ihop knytnävarna.
När jag frågar vad fans annars brukar säga till dem kollar de på varandra och skrattar.
– Haha! ”Jack, fuck this burrito!”. De älskar att citera oss.
– Ja, de gör de, säger Alex. De citerar från vår dvd väldigt mycket.
Dessutom får de ofta presenter från fans. Tidigare idag har de fått svenska kanelbullar vilket de är väldigt glada för.
– Jag ska äta så många att jag förvandlas till en kanelbulle!, säger Alex.
I januari planerar de att släppa sitt fjärde album, som de nyss fick klart innan de åkte iväg på den här turnén. Än funderar de fortfarande på en albumtitel, så det återstår att se. Deras framtidsplaner består annars av att helt enkelt fortsätta turnera, spela festivaler och sen åka tillbaka till USA för en höstturné fram tills att skivan släpps.
– Allt handlar om framsteg! Och vi kommer antagligen tillbaka nästa år, säger Alex och vill innan vi slutar tillägga:
– Till alla som läser det här: I love you!