Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Sulo
Hear me out, 2008
Skivbolag: Legal Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-12-01
Hemsida: www.sulo.nu

Marknadsföringsgreppet är naturligtvis lysande. Som recensent fick jag inte bara plattan – ”Hear me out” – i lådan utan dessutom ett lövtunt magasin. Utformningen, typsnitten och rubriksättningen är desamma som i vilken genomusel svensk skvallertidning som helst (och textinnehållet är ärligt talat ungefär lika intressant) och titeln på det blaffiga omslaget lyder sulo.nu (som passande nog inte bara är en parafras på en existerande skvallerblaska utan också Sulos hemsida). Där i får vi möta dem som varit med och fipplat ihop skivan. Lysande!

Kul grepp för att ”Hear me out” inte ska försvinna i alla de ”orecenserat”-kartonger som finns runt om på redaktionerna i Sverige (man blir ju bara tvungen att testa plattan efter att ha sett tidningen), men kanske inte helt strategiskt rätt. Risken är ju att recensenterna, precis som jag, ägnar mer tid åt reklamen än åt själva skivan. Så låt oss gå vidare…

Första tanken är att någon som på allvar använder Sulo som artistnamn måste ägna sig åt saggig P4-rock. En bakgrund i Diamond Dogs eller inte, så måste det bara vara. Och så är det förstås också, även om det där med saggigheten kan diskuteras. Sören ”Sulo” Karlsson ägnar tolv spår åt tillbakalutad rockmusik som på intet sätt testar några gränser, men som ändå känns gedigen och intressant.

”Hear me out” är en mogen och sansad skiva (så långt ifrån den omtalade skvallerestetiken man kan komma) och Sulo sprider gärna vibbar från dåtiden. Med ett bastant grepp om dagens lite åldrade radiolyssnare spanar han hellre bakåt än framåt, utan att för den sakens skull släppa greppet om nutiden. Jag hade kunnat önska mig något lite mer utmanande, men samtidigt vilar jag tryggt till Sulo.

Rockarn gör duetter med Sara Löfgren och Louise Hoffsten och lånar med sig Wilmer X-Nisse för att göra en engelsk version av gruppens Om en hund mådde så här – If a dog felt like this. Bara gästerna säger ganska mycket om hur ”Hear me out” ter sig. Sulo står för trygg P4-rock som låter bättre än det mesta annat som hörs på den kanalen.