Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Bloodbath
The fathomless mastery, 2008
Skivbolag: Peaceville
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-10-11
Hemsida: bloodbath.biz

Nog för att Bloodbath är en garant för god kvalitet, men det känns som om jag kan det här nu. Allstargruppen har genom ett gäng skivor och med varierande celebriteter i sättningen levererat stabil death metal med tydliga retropoänger. ”The fathomless mastery” lyfter inte så mycket som en ögonfrans för att ändra på det.

Möjligen är ljudbilden en aning varmare här än vad som varit fallet på tidigare blodbad, men annars fortsätter orkestern att smiska hårt på den inslagna vägen. Opeths Mikael Åkerfeldt gjorde comeback bakom mikrofonen i och med epn ”Unblessing the purity” som släpptes tidigare i år och här levererar han precis som alltid en prickfri köttgrowl. På sina ställen kan faktiskt en likhet med Illdisposeds Bo Summer skönjas. Gitarrarbetet är precis lika imponerande svårgenomträngligt som alltid och Martin ”Axe” Axenrot varierar sitt trumspel så mycket som formen tillåter.

Kanske beror det på att jag känner gruppens recept utan och innan vid det här laget eller att de helt enkelt satsat på att bara skriva en dyngkompakt platta. Men jag hittar inte hitlåtarna. På tidigare plattor har det alltid funnits ett eller ett par spår som stått ut mitt i det köttiga. Kanske inte just melodiskt, men med ett utmärkande driv och groove. På ”The fathomless mastery” är allt istället ganska jämntjockt. Bra och stabilt, men likriktat.

Nu är grejen med Bloodbath förstås inte att de ska utvecklas. De är ett gäng scenveteraner som samlas för att smiska retrodöds och ska så vara. Jag känner bara att det börjar bli lite mycket av det goda och nu räcker med fullmatat blodsplatter.