Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Junip
Frihamnspiren, Göteborg
2005-08-10
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2005-08-30
Hemsida: www.junip.net

Egentligen är jag nere i Frihamnen för att kolla in akter som Johnossi , Convoj och Silverbullit (samtliga gjorde dock bara medelmåttigt ifrån sig) men jag blir ändå ståendes framför den lilla scenen framåt kvällen, det är något med Junips musik som verkligen påverkar mig. Lite bakgrundshistoria. Junip består alltså av José González på sång/gitarr, dennes barndomsvän Elias Araya på trummor och Tobias Winterkorn på orgel. Gruppen har funnits ett bra tag, de släppte en ep med fyra spår så tidigt som 2000, alltså innan José fick snurr på sin annars så framgångsrika solokarriär. Kvällen till ära har de dessutom med en kille som spelar diverse rytminstrument, dock mestadels bongotrummor.

Man hör tydligt att det just är José González som är navet i hjulet även i denna uppsättning, för det hela låter precis som Josés solomaterial fast med lite mer sväng och kraft. Det blir även lite mer tyngd och kraft när han till och från även spelar rena ackord istället för att på gammalt José-manér plocka de mest snirkliga och uppfinningsrika melodier. Det hela låter dock väldigt bra, orgeln bidrar till en lite mer drömsk atmosfär och även det nätta, nästintill omärkbara trumspelet lyfter musiken.

Återigen ser jag tjusningen i att gå och se band som man egentligen inte har hört talas om, eller tänkt se, det blir lite av en chansning och ibland blir resultatet överväldigande bra. Ikväll är det en sådan kväll. José har tidigare haft en tendens till att göra riktigt bra versioner av andras låtar, tänk The Knifes Heartbeats, så är även fallet inom Junip. De spelar en alldeles lysande version av Springsteens The Ghost of Tom Joad, avskalad in till benet, allt som finns kvar är bara själva känslan. Junip känns verkligen som en naturlig utveckling av José González, även om det är precis tvärtom. Här finns lite mer av den variationen som jag tycker saknas hos José när det bara är han och en gitarr. Orgeln, trummorna, rytminstrumenten och i vissa fall stämsången tar musiken ett steg längre. Det ska bli spännande att se vad bandet lyckas prestera på den fullängdare som det är tal om ska släppas någon gång nästa år.