Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Obliq
Antenna, 2008
Skivbolag: Conelove Records
Av: Maria Wikström
Publicerad: 2008-10-02
Hemsida: www.obliq.se

Jag tänker och tänker, det känns som att jag missar något uppenbart. Hur låter Obliq? Lite som något som borde stå på skogsscenen på Emmabodafestivalen mitt i mörka natten. Lite som något som har likheter med Sigur Rós, likheter som i tendens, inte likadant eller likvärdigt men i alla fall liknande. Något som påminner om Audionoms mörker, men ändå inte. Obliq slingrar sig och vill inte ha sätta-fingret-på-fingrar på sig. Bandet uppehåller sig mellan extremer och hamnar i en villaträdgård, någonstans mellan paradiset och helvetet, där villaägarna har mörker och missbildningar, som varghuvuden på människokroppar, i tankarna.

Låter det taget ur luften? Dessa människor med varghuvuden pryder skivomslaget. Det skickas med en varning i pressutskicket att "Antenna" inte är hårdrock. Lite löjligt, men på sätt och vis nödvändigt. Jag skulle nog placerat skivan i hårdrockshyllan utan att blinka om det inte vore för att jag har hört Obliq förut.

Om man lyssnar på skivan tre gånger på raken, som jag gjorde i min frustration över att inte kunna sätta fingret på vad de är, börjar budskapen gå in i alla fall. Det bjuds på inte mindre än 30 stycken "He killed his child" och 36 stycken "I was raped among the crowd". Jo... jag har räknat. Hur som helst så känns det mer och mer relevant för varje gång. Runt trettionde gången Anders Lagerfors sjunger ”I was raped among the crowd” så är jag snurrig och känner mig genuint upprörd över allt vi ser men inte gör något åt. Inte mycket musik i dessa dagar som förmedlar den känslan.