Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

The Celophane Flower
Too good to be famous, 2002
Skivbolag: Flower Productions
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2002-09-30
Hemsida: www.celophaneflower.com

Ett band som genom hela konvolutet förklarar hur förträffliga de är och försöker överträffa sig själva i att droppa superlativer angående sin musik. Ett band som avslutar med att över låtlistan på baksidan skriva ”probably the most important band in the world”. Som upplagt för sågning alltså. Även om jag ser humorn i att blåsa upp sig på detta vis tycker jag inte att det är särskilt roligt. Band som ägnar sig åt sådant brukar allt som oftast ha det som täckmantel för att musiken inte håller måttet. Men tji fick jag. Att såga The Celophane Flower vore ett grymt tjänstefel, ty det här är helt fantastiska låtar.

I nio fall av tio är 14 låtar alldeles för många. Det här är ett av de fåtaliga undantagen. Bandet klarar sig undan med bara någon enstaka melodi som svajar lite och inte riktigt fixar samma hitstatus som det övriga materialet. The Celophane Flower presterar vacker countrypop med finstämda gitarrer, vacker sång och lite exotiska instrument här och där. Bandet bygger underbara stämningar och fullkomligen förtrollar mig med sin musik.

I vissa spår låter musikanterna som REM lät på sin lugna experimentplatta ”Up”, då och då kan man skymta en deprimerad Bob Dylan och stundtals är det något så eget att det bara är att njuta. Gruppen har rört ihop en musikalisk brygd som håller mig i ett trollgrepp. Långa stunder är det här något av det bästa man kan lyssna på.

Skivan är värd att inhandla bara för låtarna Lighten up the dark, Always apart, Billy Jim Bobs Blues…Jag kan räkna upp hur många som helst och ändå får du en handfull hits ytterligare. Bandet kallar sig för ”one of the worlds greatest showmen”. Vet inte om jag kan instämma i att detta är show, men det är förbannat vackert.