Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

The Celophane Flower
Their best album so far, 2006
Skivbolag: Flower Productions
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-07-25
Hemsida: www.celophaneflower.com

Det första som slår mig när ”Their best album so far” spelar är hur välarrangerat allt låter. The Celophane Flower har inte lämnat en endaste ton åt slumpen och ljudbilden är därefter. Med ett sugande djup och en melodramisk känsla. Men så har ju gruppen också tagit fyra år på sig sedan sin senaste ansträngning ”Too good to be famous”.

Just ”Too good to be famous” var ett fantastiskt album. En skiva med känslosam country som träffade rakt i hjärtat och som var helt omöjlig att stå emot. Jag gillade den skarpt. Den här gången tar inledande Wishing you well vid precis där ”Too good to be famous” slutade. Popbeklädd myscountry med en träffsäker refräng som förtrollar. Jag anar nya stordåd.

Men sedan händer något. Det är svårt att sätta fingret på vad. The Celophane Flower har kvar sin approach gentemot sitt material och använder sig av alla tricks som fungerade så bra senast. Men något saknas. Jag blir inte alls lika berörd av låtarna.

I grund och botten handlar det om att den självsäkra gruppen inte hittar de självklara, tilltalande melodierna den här gången. Den tunga melankolin och sorgesamma ljudbilden finns där, men utan bärande melodiidéer blir det tämligen slätstruket. Låtarna blir inga mästerverk, snarare helt okej countrysånger, men inte så mycket mer.

Jag förstår inte riktigt var det gått snett. Att orkestern skulle ha slut på bränsle betvivlar jag starkt. Men det verkar helt enkelt vara så att alla de bästa låtarna gick åt till förra plattan. Tillsammans med Wishing you well är Never too late den enda låt som når upp till ”Too good to be famous”-klass. Här känns det mest vanligt och utan riktig spets. Jag kan inte annat än konstatera att det här inte är their best album so far.