Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Digitalism
I Love You, Dude, 2011
Skivbolag: Coop/V2
Av: Alexander Hellgren
Publicerad: 2011-10-29
Hemsida: myspace.com/digitalism

Det har gått väldigt länge sedan jag recenserade en platta senast, men om jag inte missminner mig så var det då något i stil med ”oj, gör det här bandet fortfarande musik?” Detsamma kan sägas om ämnet för dagen, Digitalism. En superhit med Pogo för runt fyra år sedan, på alla dansgolv, på allas tungor. Sedan snabbt bortglömt, förutom just den låten som fortfarande dyker upp på de indiepopklubbar som vägrar ge upp trots att kavajen inte sitter lika bra längre.

Nåväl, över till den tyska duons senaste alster ”I Love You, Dude”. Gillar ju dansmusik och elektronisk pop, men med tanke på utbudet idag räcker det tyvärr inte att bara göra bra, fina, medryckande låtar. Det måste finnas en dimension till, åtminstone när musiken ska förtäras utanför dansgolvet där Digitalism med all önskvärd tydlighet hör hemma. 2 hearts är precis den låt jag hade förväntat mig från bandet för fyra år sedan, idag känns den gjord tusen gånger tidigare även om den förstås är medryckande och så vidare etcetera.

Tunga, tjocka syntbeats, en rejäl portion Daft Punk-flirtar och tydliga paralleller till Ratatat ser jag i sig inget fel i. Intetsägande och ointressant måhända, men egentligen inget regelrätt fel. Då föredrar jag Just gazin’ som låter väldigt mycket som franska Air, med ett svalare och softare sound som därigenom gör låten mer tidlös (it’s complicated).

Det stora problemet är inte att musiken är dålig, det är att den är daterad. Ett problem som sällan blir så uppenbart som när det handlar om klubbmusik. Visst skulle ett par av låtarna på ”I Love You, Dude”, nämnda 2 hearts och Circles, gå hem på inte alltför trendängsliga klubbar, men problemet är att den här typen av musik oftast måste vara ett steg före eller i alla fall i fas med samtiden. Det är inte Digitalism. Alls. Jag är rädd att det skulle bli lite som på mellanstadiet om någon spelar det här idag. Att alla kids står som klistrade intill väggarna och generat skakar på huvudet. De vet ju bättre än så, eller?