Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Billy Talent
Hultsfredsfestivalen
2007-06-14
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2007-06-19
Hemsida: www.billytalent.com

“We are Billy Talent, and we are from Canada”. Jubel från publiken. “We are from a town called Toronto in Canada”. Stigande jubel. “The name of the Captain of the Toronto Maple Leaves is Mats Sundin”. Ett massivt jubel. Det må vara ett ganska genomskinligt publikfrieri av sångaren Ben Kowalewicz, men på festival får man vara nästan hur töntig som helst. Det fungerar onekligen, publiken vrålar och dansar som i extas.

Trots att Billy Talent släppte sitt andra album, ”II”, för drygt ett år sedan är kanadickerna redan något av veteraner. Bandet har trots allt hållit på i 13 år och det är först nyligen som de bekräftat det gamla talesättet, ”skam den som ger sig”. Och det märks att Ben Kowalewicz med vänner är vana vid att stå på en scen, spelningen fortlöper som ett tämligen högljutt och väloljat maskineri.

Jag skulle kunna göra det lätt för mig och påstå att Billy Talet bara är ett i raden av band som maler ner alla möjliga influenser (i det här fallet amerikansk punk typ Green Day och The Offsping, och mer funkrockiga element) i en påse och sedan strör innehållet sporadiskt över en åker i väntan på att sådden ska växa. Så är inte riktigt fallet. Kanadensarna hör till de få som verkligen tillför något i mishmashet av musikstilar.

Kowalewicz säregna skriksång och Ian D’Sas riviga gitarr, och lustiga frisyr (vad är det med mig och lustiga frisyrer?), bidrar till en intensiv men ändå ganska melodiös ljudbild, något som manifesteras nog så väl i hiten Falling Leaves och avslutande Red Flag. Även den något långsammare Surrender gör sig väl idag. Som helhet en bra spelning, även om det ibland kändes lite som en dag på jobbet.