Joyzine

[stäng]

Recension - Demo

Lucy
I väntan
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-12-19
Hemsida: www.lucy.nu

Skev pop med oifrånkomlig energi. Det är en kort, koncis och väldigt rättvisande beskrivning av göteborgska Lucys sound. Samtidigt som gängets svensktextade låtar har ett inneboende driv och hungrig energi är det hela tiden smarta melodier som står i centrum och för dem framåt.

Både Inga mer hjältar och Vem är jag är angenäma popbagateller som nästlar sig in i huvudet vare sig man vill eller inte. Lucy lutar sig tillbaka på det svenska poparvet och levererar efter konstens alla regler. Det kan tyckas att texterna bitvis är lite tramsiga, att sjunga på svenska kräver ju som bekant sin man, men det är en anmärkning som överskuggas av den musikaliska kvaliteten. Killarna skriver onekligen poprefränger som är radiovärdiga.

Håkan Hellström och Kent nämns som tänkbara referenspunkter. Jag är tveksam, Lucy låter betydligt mer egna än vad en sådan jämförelse gör rättvisa. Men måste någon pekas ut ligger Hellström betydligt närmare till hands än Kent. Med den skillnaden att Lucys sångare Johan Jivegård har en riktigt bra sångröst.

Tyvärr lägger gruppen lite sordin på stämningen de byggt upp med de inledande spåren genom att avsluta med Känslorna. En låt som doftar svensk sommar när den är som allra, allra värst. En låt där Peter LeMarc på uppåttjack möter en midsommarstylad och småkåt Tomas Ledin. Lika klämkäck som vanligt. Ni förstår vilket antiklimax det är. Det klavertrampet kunde Lucy gott ha skippat.