Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Soviac
Hello Bunny, 2007
Skivbolag: I Made This/V2
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-05-15
Hemsida: www.soviac.com

”Hello Bunny” är en okontrollerad bastard av svärtad synth, oborstad indierock och enveten electronica som utan att be om ursäkt för sig väller ut ur högtalarna. Det är banalt på samma gång som det är på blodigaste allvar och Soviac utforskar de mörkaste sidorna av sitt musicerande med stor aptit.

I sina bästa stunder är ”Hello Bunny” ett fenomenalt album. När den innovativa trion låter The Knifes svårmod möta bullrig synth och håller ett högt tempo går det inte att motstå den. I got the ribbahs rytmiska mullrande, Ogashagas sötpoppiga refräng och den klämmiga funkbasen i The Apple är alla höjdpunkter. Soviacs elektroniska ljudbild, bestyckad med skavande gitarrer, är allt för intressant för att jag inte ska vilja gå på djupet med den. Då träder även de riktiga höjdarna Burning Buns och Mallorca fram i fullfjädrad kostym.

Men det är just när musiken tillåts vara full av intryck och presenteras i högt tempo som ”Hello Bunny” glöder. Så fort Soviac tar ner hastigheten och levererar eftertänksamma, släpiga bitar försvinner magin. Låt gå för att Uffie-minnande Friction har sina poänger, men i övrigt blir det bara tråkigt när trion spelar långsamt. Kvalitetsskillnaden är läskigt påtaglig mellan det snabba lekfulla och allvarligt långsamma.

Samplingarna blir tröga, gitarrslingorna sövande och sången ibland lite gnällig när det går långsamt. ”Hello Bunny” har två ansikten och jag väljer det hetsigt experimentella alla gånger. När Soviac är en parrtystinn indierockversion av The Knife älskar jag dem.