Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Avatar
Thoughts of no tomorrow, 2006
Skivbolag: Gain
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-03-14
Hemsida: www.avatar.net

Om samtliga låtar på ”Thoughts of no tomorrow” varit lika suveräna som de två inledande spåren Bound to the wall och And I bid you farewell hade vi snackat om en odödlig klassiker här. De två låtarna är essensen av 90-talets västkustdöds, briljansen personifierad. Att hela plattan sen inte håller samma klass rakt igenom är inget annat än förståeligt. Man kan inte begära hur mycket som helst av ett gäng albumdebuterande 18-åringar.

Avatar är ett gäng som behövs. Låt gå för att de inte är särskilt originella, men de gör sin grej bra. När genrens tongivande akter börjat utveckla sina sound och spana ohälsosamt mycket mot väst, är det uppfriskande med ett ungt gäng som tar vara på arvet. På ”Thoughts of no tomorrow” finns inga överdrivna elektroniska effekter, eller hurtiga allsångsrefränger modell välstämda. Bara ren och skär västkustdöds med allt vad det innebär. Snygga gitarrharmonier och raspig skriksång slingrar sig om vart annat.

Men tillbaka till de första låtarna. Övriga låtar på albumet är inte alls dåliga. De känns bara mer standard. Habilt arbete som jag gärna lyssnar på, men som inte gör något enormt intryck. Bound to the wall däremot, sitter klockrent. Refrängen får det att knottras över hela kroppen av välbehag. Detsamma gäller för And I bid you farewell. Den har en melodislinga som In Flames hade dödat för när de skrev ”Colony” och ”Clayman”. Utöver de två spåren vill jag även plussa för instrumentala mellanspelet Sane? och avslutande Slave hive meltdown.

Kontentan av detta är att Avatar kan bli ett ruskigt bra band. Spelar de bara sina kort rätt och utvecklas på den inslagna vägen finns inga gränser för hur bra de kan bli. ”Thoughts of no tomorrow” är en bra debut och med de två nämnda mördarspåren visar gänget dessutom att det finns spetskompetens redan nu.