Joyzine.se






Recension - Skiva

The Mary Onettes
S/t, 2007
Skivbolag: Labrador Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-09-18
Hemsida: themaryonettes.net

Det börjar lysande. Pleasure Songs är en storslagen popanthem som smyger sig in under skinnet med sin obarmhärtiga dysterhet. Likaså är därpå följande Lost ett stycke pophistoria som inte förnekar sig. The Mary Onettes har, nu när de äntligen får släppa ett debutalbum, finess och visar stor skaparlust med sin mörkmålade popromantik.

Men tyvärr, ett helt album med den här dystra, om än storslaget putsade, popmusiken blir lite för mycket. The Mary Onettes gör mig lite för mätt lite för tidigt. De är en blandning mellan The Smiths, The Cure och trendigt svenskt indiesvårmod. Ibland i riktigt friskt tempo, men ändå inget som får sinnena att blomstra. Debuten är vacker och ömkande, men lite i svulstigaste laget.

Ta dock kritiken med en nypa salt. Det är bara som helhet ”The Mary Onettes” blir en för mastig biff att trycka i sig. Avnjuter man de mörka tongångarna låt för låt visar gruppen upp en påfallande melodismartness. Här finns nämligen refränger och krokar att dö för. Självklart förklädda i ett popromantiskt skimmer av mörkblått, men ändå. För alla försmått klädda dysterkvistar med stylat hår runt om i landet är detta givetvis julafton.

Vad The Mary Onettes gör fel i mina öron är helt enkelt att de slår på för stort. De gör allt för svulstigt och tungt för att jag ska orka med en hel skiva. Nog för att hösten är här, men än är det inte läge att ställa sig på estraden och ömkande gnälla om dysterhet och depression. Hur vackert det än må vara.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner