Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Ligisterna
S/t, 2014
Skivbolag: Buzzbox Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2014-10-09
Hemsida: facebook.com/ligisterna

Så mycket god musik har genom åren gått förlorad i usel produktion och nu händer det igen.

Jag är medveten om att punk ska vara sjavigt producerad, att det finns en helt uppåt väggarna tokig inställning i scenen att fult är bra och att ju mindre man hör av vad som spelas desto bättre är det. Därför slår band efter band rekord i att klistra en obrydd attityd på sina inspelningar och skita blankt i om det låter burkigt, klent eller bara sunkig replokal om det hela. Ju sämre desto bättre som sagt.

Men för helvete, Ligisterna hade ju kunnat vara en fascinerande käftsmäll om inspelningen inte varit så billig, platt och trist!

Den klena produktionen drar ner de här tretton spåren i skiten. Jag hör poppig och obstinat punkrock med grym potential. Intrikata melodier som hade kunnat bli smittande monster, men som aldrig får uppleva sin fulla potential eftersom upphovsmännen inte bara låtit bli att bry sig om att ge dem en ordentlig produktion utan för att de dessutom tycks ha skitit i att ge dem justa arrangemang.

Ligisterna hade kunnat bli något så oerhört mycket bättre om de tänkt och putsat istället för att bara ställa sig rakt upp och ned och spela. Gruppen lyckas nämligen excellent med den svinsvåra balansgången att vara poppiga utan att förlora den ilska som är grundbulten i politisk punkmusik.

I grunden är det här en bra platta, Ligisterna kan skriva bra låtar. Men jag blir mest förbannat över att det är ett enda stort slöseri med stor potential.