Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

The Young Knives
Of animals and men, 2006
Skivbolag: Transgressive Records
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2007-01-23
Hemsida: www.theyoungknives.com

Normalt är jag en anglofil av stora mått. Hör jag orden ”nytt hypat band från brittiska öarna” brukar jag öppna öronen lite extra och starta en undersökning snarast. Och många är de band som faktiskt är av riktig vass kaliber där jag håller albumaktuella Bloc Party som det största fyndet på senare dagar. Fast lika många bra band som man stött på, lika många genomusla har kommit och gått. The Young Knives lutar mer åt det senare än åt det tidigare.

I många fall är ”konstigt” ett positivt uttryck som betyder något i stil med spännande. I The Young Knives fall är ordet ”konstigt” just synonymt med konstigt. Hur dessa märkliga britter blivit både signade och hypade är något av en gåta. Bandet bildades för nio år sedan i den pittoreska lilla staden Ashby-de-la-Zouch och består av Oliver Askew på trummor, Henry Dartnall på gitarr/sång samt dennes bror The House Of Lords (egentligt namn Thomas Dartnall). Ja, ni läste rätt. Snubben kallar sig för The House Of Lords (som ska referera till att mannen i fråga fungerar lite som en mossig Andra Kammare - se brittisk politik - och konstant röstar tvärtemot de övriga i bandet). Töntvarningsklockan ringer.

Trion ägnar sig åt någon form av skramlig indierock som i sina mer rockiga stunder påminner vagt om We Are Scientists, men som för det mesta hamnar i facket över svårplacerade. ”Of Animals And Men” känns som en ruskigt heterogen skiva, det spretar och det drar, höjdpunkterna är få. Det finns potential dock, en basslinga där, ett gitarriff där, men det känns som om bandet hela tiden kämpar med näbbar och klor för att inte skriva den naturliga indierocklåten. Så fort The Young Knives närmar sig något som kan bli komplett så tar de ett steg i helt fel riktning, förmodligen kan man beskylla den mystiska House Of Lords för detta.

Helt värdelöst är det faktiskt inte. Som en fullängdare skulle jag inte ens ge bort den, men det finns tillräckligt med intressanta låtar för att bränna något ep-liknade och ge till en vän som explicit gillar indiepoprock. Mystic Energy, Loughborough, Another Hollow Line och Coastguard skulle få vara med på den skivan. En salig blandning unga knivar.