Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Entwine
Painstained, 2009
Skivbolag: Spinefarm Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2009-01-01
Hemsida: www.entwine.org

HIM har väl aldrig varit särskilt roliga i mer än någon skiva och återföreningen av Alice in chains är ju bara redigt pinsam. Vad är det då som får finnarna i Entwine att tro att en kombination av dem båda skulle kunna bli lyckad? Den frågan kan de nog inte ens svara på själva.

Senast jag stiftade bekantskap med den här orkestern var de en regelrätt HIM-klon. En smyggothisk orkester som hade skruvat ihop åtminstone några riktigt fina kompositioner. De har inte övergivit den bakgrunden helt och hållet till ”Painstained”, här handlar det fortfarande om billigt smink och låtsad hjärtesorg, men gruppen har ändå försökt utveckla sig. Den här gången är anslaget hårdare, med ganska mycket metal i botten, men framförallt flörtas det friskt med nygrunge. Ni vet sådant som Creed fick kilovis med dynga för trots att de gjorde grejen bra. I de hårdaste stunderna kan man som omnämnt ovan också hitta passningar till senare års stapplande försök att göra Alice in chains levande igen.

Visst, låt Entwine utvecklas och göra sitt bästa för att tvätta bort den där mellanmjölksstämpeln som vilade över förra långköraren. Men på det här sättet? Skulle inte tro det. Problemet är inte delarna finnarna mixtrar med, utan att de inte ens är nära att lyckas få ihop dem.

För att tala klarspråk: ”Painstained” är tio låtar som jag känner mig helt likgiltig inför. De har ingen känsla, de har ingen nerv och de har framförallt inga refränger som imponerar. Något som annars brukar vara a och o i sådan här musik. Det här är bara onödigt, så förbaskat onödigt. Slöseri med er tid och era öron kära läsare. Glöm Entwine och det på momangen!