Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Sex Pistols
Peace & Love, Borlänge
2008-06-27
Av: Emilie Aune
Publicerad: 2008-07-02
Hemsida: www.johnlydon.com

Med sin aggressiva framtoning och nihilistiska texter chockade Sex Pistols världen då ”Never mind the bollocks, here’s the Sex Pistols” släpptes 1977. Trots att detta var den enda plattan bandet åstadkom under sin korta men intensiva period räknas Sex Pistols till en av de mest inflytelserika musikgrupperna någonsin i modern tid.

På scen i Borlänge dryga trettio år senare har Johnny Rotten, eller John Lydon som han egentligen heter, bytt ut skinnjackan och nitarna till en kamouflagefärgad säckig dräkt med huva. Han är fortfarande en galen rödtott i punkfrisyr, men att se den idag 52-årige gamle punklegenden blotta rumpan och fisa i mikrofonen är snarare komiskt än chockerande. Steve Jones, Glen Matlock och Paul Cook ser ut som vilka medelålders vita engelsmän som helst. Det enda som vittnar om punken på Glen Matlocks utstyrsel är de broderade döskallarna på den blåvitrandiga skjortan han bär.

Visst låter Sex Pistols mycket bättre idag än då det begav sig på slutet av sjuttiotalet, då de knappt kunde spela på sina instrument. Att få höra klassiker som God save the queen, Holiday in the sun och inte minst Anarchy in the U.K. är som att ta del av en historielektion. Och roligare föreläsare får man ju leta efter. Det är underhållande att se Johnny Rotten hetsa upp sig på publiken på Peace & Love-festivalen, som istället för att bråka och spotta på varandra mestadels står fridfullt stilla och tittar på spektaklet på Eldorado-scenen.

- You are like one fucking wet blanket! skriker han i mikrofonen, fast det är med glimten i ögat. Med tanke på det sjusiffriga belopp bandet lär ha kammat hem efter spelningen tar nog även Johnny Rotten sig en liten solsemester.

Trots allt ska Sex Pistols ha heder för sin insats på Peace & Love 2008. De bjuder på sig själva och rockar loss som få gubbar kan.