Recension - Live
Uddevalla Solid Sound dag 2 Uddevalla Solid Sound 2014-08-30 Av: Andreas Ivarsson Publicerad: 2014-08-31 Hemsida: | |
Han är ganska svår, han den där
Jakob Hellman. När han står där på scenen vet jag inte riktigt om han vill vara där eller inte, växelvis harklandes och sjungandes. Publiken som verkar väntat på honom sen "...och stora havet" släpptes 1989 är dock med på noterna. Och det han ger är en liten halvmysig eftermiddagskonsert. Fint, men inget mer.
Hemmasonen och flickidolen
Thomas Stenström däremot är på strålande humör och trivs. Låtmaterialet är däremot ganska tunt, där den nya skivan känns lite väl platt och det är först med Slå mig hårt i ansiktet som spelningen tänder till någorlunda.
Men det känns trevligt efter en ganska hip-hop-tung fredag att få lystra till lite andra typer av musik. Ja,
Näääk & Nimo spelar i och för sig som ersättare för
Ken Ring, men efter att inte ätit något sen frukost så tog magens fokus överhand där. Och det är likt gårdagen här på förkvällen som festivalen åter tar fart.
Nicole Sabouné är strålande, mest uppskattar jag det geniala slutet. Sjunga en kort stund för att sedan lämna scenen och låta bandet ta plats med toner som får mitt post-rock-hjärta att slå dubbelt. Tack!
Graveyard är ett jäkligt skickligt band som jag sett många gånger, som alltid är sjukt bra de första låtarna, för att sedan kännas lite repetetiva.
Laleh däremot överraskade mig, då jag tidigare inte riktigt har tagit mig till hennes ganska speciella scenkarisma. Hon är lite av en udda fågel, men ikväll är hon bra, riktigt bra. Avslutningen där hon sätter sig och spelar trummor och improviserar sprider deras spelglädje hela vägen ut i publikhavet.
Och sen har vi dem,
Kvelertak. Apropå udda fåglar, de är verkligen helt annorlunda än resten av bokningarna och det märks framförallt av publiktillströmmningen framför scenen. Men att de har mindre publik verkar inte bekomma herrarna alls. Från det att Erlend Hjelvik bokstavligen trillar ut på scenen med någon slags uggla på huvudet till att han stiger av ungefär en timme senare är det konstant röj, både på och framför scenen. Härligt att se för oss som varit svältfödda på hårdare rock på festivalscenerna i år. Hade bara ljudet varit lite bättre så hade det varit en perfekt spelning. Oavsett så är det bästa spelningen på festivalen, trots att regngudarna idoga försök att spola bort norrmännen från scenen.
När
Teddybears till slut avslutar hela festivalen så kan jag konstatera att Uddevalla Solid Sound verkligen infriade mina förväntningar. Bra område, god FIPA (när vi till slut slapp stålglasen) och bra bokningar som levererade.
Bokar ni så här nästa år så kommer jag definitiv tillbaka nästa år!
Kommentera
Inga kommentarer