Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Beth Hart
Bang Bang Boom Boom, 2012
Skivbolag: Mascot Music
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2012-10-28
Hemsida: bethhart.com

Det är rösten som är nyckeln när det kommer till Beth Hart och ”Bang Bang Boom Boom” (kom ingen på något bättre när skivan skulle döpas?). Visst innehåller plattan ett gäng stabila låtar, men det är underordnat när sångerskan tar ton.

Det låter naturligtvis märkligt i politiskt korrekta tider som dessa, men ni förstår precis vad jag menar när jag skriver att Beth Hart låter svart. Hon har fylligheten i rösten, bluesen i blodet och soul som låter som om själen spolats kristallklar efter kickandet av drogmissbruk andra distraktionsmoment. Hart sjunger storslaget och med självförtroende i bitar som rotar sig i pop men gärna svämmar över i så väl blues som soul. Det är mångfacetterat och skickligt utfört.

Vissa låtar tenderar dock att bli lite väl käcka. Beth Hart gör sig bäst när hon inte svävar ut i allt för svulstiga stycken. Hon imponerar som mest när hon håller sig till det reflekterande, eller för all del det kraftfulla, men inte det glättigt stompiga. Det sker några klavertramp (Spirit Of God och Swing My Thing Back Around är hemska) längs vägen mot slutet, men jag förlåter dem på grund av glimrande stunder som Better Man och The Ugliest House On The Block.