Joyzine.se






Recension - Skiva

United Arts Liberation
Night In Paris, 2011
Skivbolag: Arts Unlimited Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2011-10-05
Hemsida: www.unitedartsliberation.com

Med en ovilja att sätta några gränser har multikonstnären Lena Frilund samlat ihop ett gäng renommerade popmusikanter och spelat in ett utmärkt exempel på att det faktiskt kan vara något positivt att begränsa sig.

Lena Frilund går förmodligen omkring med otaliga uppsättningar visitkort i fickan och vill ha gränserna flytande mellan musik och teater och scenkonst. Skådespelerska och regissör står på flera av de där korten och jag har ingen vidare uppfattning om hur skicklig hon är på de gebiten, men någon större sångerska är hon tyvärr inte. Framförallt för att sångrösten inte är särskilt intressant. Tekniskt helt okej, men ospännande i sitt uttryck.

Det omdömet gäller paradoxalt nog också musiken på ”Night in Paris”. Här fasas söt popmusik nämligen ihop med klubbelektronik och opera i vad som skulle kunna bli en hämningslös blandning. Men det blir det inte. Snarare puttrar hopkoket fram i 50 utan att göra några direkta avtryck. Det man reagerar över är att blandningen gör det hela ganska identitetslöst. United Arts Liberation sätter aldrig ner foten och visar vilka de egentligen vill vara, mer än en samling musikanter ledda av en mångsysslerska som vill hålla på med lite allt möjligt. Gärna samtidigt.

Sedan blir det ofrånkomligt smålustigt att skivan heter ”Night in Paris” och en av de låtar som lyfts fram i pressreleasen är döpt till ”I Dig”. I alla fall för de som har sitt populär- och skräpkulturella kartotek välfyllt.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner