Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Ghost
House of Metal, Umeå
2011-03-04
Av: Johan Norström
Publicerad: 2011-03-06
Hemsida: myspace.com/thebandghost

När Ghost bokades till House of Metal visualiserade jag mig ett knökfullt Idun som mässade i takt med bandet. När schemat släpptes och det visade sig att Ghost skulle spela på den betydligt mindre scenen Studion skrockade jag för mig själv och skakade lite på huvudet åt schemaläggningen.

Men jag fick fel, någon vidare anstormning blev det inte. Visst var det fullt i Studion, men knappast trångt. Lokalen osar av förväntan och spänningen går nästan att ta på. Bandet tågar in på scen och påminner mer om Jawafolket från Star Wars än något annat, vilket inte alls är positivt. När Papa Emeritus I gör intåg och orkestern blåser igång Con Clavi Con Dio har jag lite svårt att släppa den tanken, vilket kastar ett löjets skimmer över bandet. Papa Emeritus kroppsspråk är också väldigt komiskt, inte alls särskilt ondskefullt eller episkt, snarare gulligt.

Och det är väl nånstans det ordet jag reducerar Ghost till nu. Gulligt. Jag antar att jag helt enkelt inte köper konceptet.

Vad det gäller musiken i övrigt finns väl egentligen ingenting att anmärka på, den är vad den är, och precis som på skiva blir det lite skvaligt, lite perifert. När jag väl fått höra Elizabeth finner jag att mitt tålamod och intresse snabbt tar slut. Nä, mitt förhållande till Ghost får framöver utspela sig uteslutande hemma i soffan, så jag slipper se teatern i verkligheten och därmed kan jag låta myten vara större än verkligheten.