Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Merit Hemmingson
Touch, 2006
Skivbolag: BonnierAmigo
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-05-09
Hemsida: www.meritone.nu

Det här är sannerligen ingen platta att ta fram till festen. Ett mörkt rum med en soffa och ett huvud fyllt av grubblerier skulle snarare ordineras. Merit Hemmingson bjuder välarrangerad loungemusik som är som bäst om man kan ge den sin fulla koncentration.

Merit blandar och ger på ”Touch”. Många egna kompositioner, vissa traditionella folksånger i egna arrangemang. Hela tiden med orgeln och nynnande röster i centrum. När det är som bäst är det otroligt känslofyllt och mångfacetterat. När det är som sämst är det otroligt segt och erbarmligt tråkigt. Långtråkig sörja som kommer få dig att somna.

Så håller det på genom hela skivan, Merit blandar högt med lågt. Ena stunden påminner det om filmmusik (jag tänker flera gånger på Änglagård, av någon anledning jag fortfarande inte förstår) andra om rent meditativa tongångar. Någon sång minner om sommar, en annan om höst. Ni förstår, det finns ingen riktig röd tråd genom skivan, mer än att Hemmingsons kära orgel är närvarande hela tiden.

Det enda riktigt bestående intrycket är att skivan är lite för lång. Att man även i de bra spåren börjar bli lite trött mot slutet. Men samtidigt reddes många problem i skallen ut under vägen.