Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Rigas
Let's Get Gone, 2010
Skivbolag: Flora & Fauna
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2010-03-11
Hemsida: rigas.blackside.org

Henrik von Euler, som döljer sig bakom alteregot Rigas, är en synnerligen upptagen herre. Från sina dagar i Moder Jords Massiva har han kollaborerat med en mängd olika orkestrar, nu på senare tid bland annat Parken och The Sound of Arrows, för att inte tala om olika varianter av olika soloprojekt som han ställt på benen. Den rastlöshet som uppenbarligen går igen i hela hans artisteri är ytterst tydlig även på det tredje albumet under Rigas-flagg.

Egentligen handlar det om pop som kläs upp i en elektronisk skrud, men så mycket till tråd att följa finns inte på ”Let's Get Gone”. Ena stunden är det synthigt dansgolvssväng som gäller, andra gladpoppigt spralleri a la I'm From Barcelona. Rigas svänger sig från melankoli till glättig glädje som om det vore den naturligaste saken i världen. Ibland är det så, ibland framstår han bara som synnerligen obeslutsam.

Själv gillar jag bäst stunderna där han låter mörkret sväva över skapandet och trycker hårt på de elektroniska beståndsdelarna. När det blir alldeles för poppigt tenderar det att slö över i något glättigt som gränsar till ironi utan att det är meningen. Jag har svårt att se Henrik von Euler som någon särskilt ironisk snubbe.

När han lyckas fånga allvaret i musiken är det däremot riktigt tilltalande att lyssna på ”Let's Get Gone”. Då kommer hans i grunden ganska begränsade sångröst dessutom bättre till sin rätt. Kul, men umbärligt blir det slutgiltiga omdömet om denna tredje studioansträngning från Rigas.