Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Ace Frehley
Anomaly, 2009
Skivbolag: Season of Mist
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2009-09-30
Hemsida: www.acefrehley.com

”Alcohol was a friend of mine, it almost got me dead/I crashed some cars, got inte fights/Some things I now regret”.

Det är säkert helt uppriktigt som den gamle Kiss-gitarristen Ace Frehley levererar ovanstående rader och sen fortsätter att orera om att han har nio, kanske rent av tio, liv i A little below the angels. Jag tror säkert att gitarrhjälten har goda avsikter med att berätta om sitt liv och bjuda fansen på en tjusig ballad dessutom. Men låten och sånginsatsen får det snarare att framstå som en tragisk alkis från bänken som lättar sitt hjärta än en tuff rockstjärna. Klassen är pinsamt låg.

Annars börjar ”Anomaly”, Frehleys första soloalbum sedan 1989, ganska friskt med ett par tunga nummer. Outer Space må vara bonnig hårdrock på hög nivå, men ingen kan blunda för att det är en medryckande låt. Efter ett tag brakar det emellertid ihop.

Ace Frehley var med i ett band som gjorde stora avtryck i musikhistorien och är duktig på gitarr. Så långt kan alla vara överrens. Men om man sedan (vilket de inbitna fansen naturligtvis inte gör) tar bort skygglapparna är det uppenbart att han inte är någon större sångare och att han skrev sina bästa sånger på 80-talet. Hade det stått ett annat namn på konvolutet hade de här låtarna avfärdats som mediokra och anonyma. Så enkelt är det.

Sanningen är nämligen att Frehley här vevar riff som han hittat i reservlådan och saknar refränger eller hookar som står sig i jämförelse med den egna diskografin och dagens vitala fanbärare. Därför känns det ännu mer sorgligt att A little below the angels där Frehley försöker vara angelägen är en riktig pisslåt.