Joyzine.se






Krönika

Genom eld och lågor!

Jag sade till mig själv att, ska jag skriva en sommarkrönika, sprängfylld med svensk sommaridyll och festivaler i massor, då måste det vara fint väder ute. För inspirationen. För att få känslan. En gång var det fint väder ute, då satt jag på min nymöblerade balkong med laptopen i knät och skrev. Tyvärr inte någon sommarkrönika, men ändå. Sedan dess har det varit kasst väder. Inte en solstråle har träffat min numer övergivna balkong. Istället sitter jag inomhus, regnat piskar rutorna, och tittar på tåg som åker förbi samtidigt militärer som marscherar på P4 Kaserngård (där har ni Skövde kort sammanfattat). Och plötsligt finns den där igen. Trots vädret. Den Stora Längtan. Längtan efter att sova i tält mitt ute på en äng, äta tjockismat, dricka alkohol, träffa nya vänner och gå på spelningar i massor.

Den borde inte komma egentligen, den där längtan. Det är många år sedan kroppen sade ifrån nu, man mår knappast som en prins när man vaknar upp dagen efter att en festival tagit slut; med fadd eftersmak i munnen när allt som återstår är att packa ihop det som räddas kan för att sedan ge sig av hemåt igen. Men man glömmer så lätt. Nästa år vid den här tiden är jag helt säker på att känslan kommer vara tillbaka igen. Eller också går man vidare, man kan festivala på så många olika sätt. Mindre bus, mer musik är min melodi nu, även om jag alltid satt musiken främst vid mina tidigare festivalbesök. Och kanske är det just därför känslan infinner sig varje år, säga vad man vill om musikklimat och konkurrens mellan festivaler, men herre jösses vilka bokningar vi fått till i år igen!

Arvikafestivalen fick tag på Depeche Mode. Alla drömmars superbokning. Det blir inte bättre än så. Seriöst. Arvika kommer att självantända i år. Way Out West överträffar sig själva i år igen, hur lyckas de egentligen? Antony & the Johnsons tillsammans med Göteborgs Symfoniker? Glasvegas? Band of Horses? Kan bara bli helt underbart. Tillhör man den lite hårdare skolan är Metaltown i Göteborg ett självklart stopp i sommar. Marilyn Manson och Slipknot är dragplåstren, men hur många kommer vi inte vara som står med ett flin på läpparna och väntar på Through the Fire and Flames när Guitar Hero’s sista boss Dragonforce äntrar scenen nere vid Frihamnen?

Storheten med svensk festvialsommar är annars den stora bredden. Det finns alltid något för alla. Sweden Rock går precis lika bra som alltid med sin retro-approach samtidigt som West Coast Riot kör punkrocken med storheter som Social Distortion, Pennywise och No Use For A Name. Sedan finns det blandfestivalerna. Något för alla. Peace & Love i Borlänge har kanske inte riktigt lika starkt startfält som förra året, om man inte är en inbiten Mötley Crüe-fantast förstås, men charmen med stadsfestival är icke att förglömma. Where The Action Is har lyckats dra hit gamle Neil igen, det är stort.

Det finns bara två besvikelser egentligen. Accleratorfestivalen blir inte av i år. Denna lilla tillställning som alltid lyckats boka intressanta artister på gränsen till att slå igenom ordentligt (kronjuvelen är väl fortfarande The Strokes 2001). Men då det är Luger som ligger bakom räknar jag kallt med att de har lyckats pilla in dessa akter någon annanstans i festival-Sverige (Way Out West till expempel). Sedan var det Hultsfred. Vad håller de på med egentligen? Utökar till fyra dagar och bokar sedan bara skräp? The Killers, Las Vegas-pojkarna som inte skrivit något vettigt sedan Martin Luther spikade upp kattungar på kyrkporten i Wittenberg i början på 1500-talet (eller hur var det nu igen?). Fyra dagar och inte ens fyra riktigt heta headliners… Lägg sedan till konkurrensen från Sonisphere, Metallicas egna kringåkande dagis. Nästan samma pris som Hultsfred, trots att det bara är en dag. Men så får man också se Metallica, The Hives och Primal Scream bland annat. Blir intressant att se vad folk väljer, för inte väljer de både Sonisphere och Hultsfredsfestivalen.

Sammanfattat kan man ändå säga att vi har ännu en fin festivalsommar att se fram emot, oavsett musiksmak och oavsett vad man vill ha ut av en festival. Vi ses där ute, var så säker.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Christian Stenbacke 2009-06-17

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


ai, 2009-06-19 07:52:39 (83.254.16.218)

Inget går upp mot en ljummen öl i tältöppningen samtidigt som det är så varmt att man kreverar...

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner