Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Pats
Nevadaflickan, 2009
Skivbolag: Bonjour Recordings
Av: Nicholas Notrica
Publicerad: 2009-03-14
Hemsida: myspace.com/patsmyspacesida

Jag vill likna det melankoliska Göteborgsbandet Pats debutalbum vid en ordentlig utgång. Det börjar med en förfest av sköna popdängor, det är energi á la Håkan Hellström och jag kan inte göra annat än att dansa med i de trallvänliga låtarna. Som det alltid är med en fest tror jag att det ska vara såhär roligt hela albumet igenom.

Men, sen står jag där i kön och krogen är helt förutsägbar, precis som alla andra kvällar. Halvmycket energi, men så pass bra att man inte går hem. Melodierna är bra men jag undrade vissa stunder om det inte faktiskt var ett coverband på Håkan jag lyssnade på. Det är som att hela ”Nevadaflickan” skriker Göteborg, Göteborg, Göteborg. Efter lite mer än två tredjedelar av albumet är det dags för efterfest. Alla som varit på efterfester vet att de sällan håller förväntningarna. De är ofta sega och jag undrar varför jag överhuvudtaget gick dit men sen kommer en och annan överraskning som får mig att börja dansa med i melodierna igen. Kvällen slutar med att jag går och lägger mig för att det inte händer så mycket mer på ”Nevadaflickan”.

När jag vaknar har jag ändå ett bra minne av kvällen. Jag minns de där härliga ögonblicken från förfesten av pop som det ska låta, jag minns de ångestfyllda texterna på krogen och balladerna från efterfesten och jag är helt klart nöjd med kvällen.