Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Mindless Self Indulgence
If, 2008
Skivbolag: The End Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-08-07
Hemsida: www.mindlessselfindulgence.com

Jag läste i en intervju någonstans att frontmannen Jimmy Urine inte tvekade en sekund på att i framtiden ta sitt Mindless Self Indulgence i vilken musikalisk riktning som helst. Han framhöll att gruppen är en plattform för vad som helst som faller honom och de övriga medlemmarna in och att det är just vad bandnamnet blivit en garant för. ”If” är ett bevis så gott som något på detta statement.

Gör man det enkelt för sig skriver man att Mindless Self Indulgence är en subtil och kommersiellt riktad variant av Atari Teenage Riot. Grunden läggs nämligen i elektroniskt pumpande med en punkig fyllning. Men så enkelt är det förstås inte.

Electropunk är förvisso ganska häftigt, men Jimmy Urine och hans polare är inte dummare än att de inser att det skulle bli ganska enahanda genom femton låtar (plus ytterligare sex bonusspår på den europeiska utgåvan). Följaktligen dukar de bakom sin elektroniska ridå upp ett smörgåsbord av musikaliska läckerheter. Eller avskräden, beroende på vilka smaklökar man har.

För det här är så klart en väldigt splittrad historia. Ena stunden låter Mindless Self Indulgence som Linkin Park gjorde när de var bra (det vill säga första plattan), andra tangerar de ren pop eller skräckrock a la Wednesday 13 och Alice Cooper. För att inte tala om punkstunderna när Alec Empire står på altaret. Allt hela tiden klanderfritt framfört bakom en elektronisk fond som orkestern har fullständig kontroll över.

Så nog talar Urine sanning när han skryter om en orkester i ständig förändring och utan rädsla för att gå vidare. Men akilleshälen är så klart, trots att många av gruppens melodier är riktigt snygga, att det blir för mycket av för mycket. Inte ens en hopplös musiknörd kan älska allt på ”If”. Men plockar man russinen ur kakan är Mindless Self Indulgence en riktigt fräsch orkester.