Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Asa
S/t, 2008
Skivbolag: Naïve
Av: Johannes Ådén
Publicerad: 2008-04-22
Hemsida: www.naive.fr/sites/asa

Asa var tvungen att göra det här albumet. Hon ville utforska musikhistorien grundligt och göra något kreativt av det. Det var exakt så här hon ville att det skulle låta. Jag vet inte var jag får det ifrån, men det känns likadant som med Håkan Hellströms åtta år gamla ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”. Det där albumet som Håkan var tvungen att göra för att inte gå under. Skillnaden är att Håkan gör perfekt pop, Asa gör Lejonkungen-soundtrack. Åtminstone bildligt talat.

På hennes självbetitlade debut märks det att hon har hunnit med att bo i Paris, Nigeria och Lagos och kunnat studera de olika ländernas kultur. I dagens samhälle där eklektisk är ett adjektiv med positiv klang i allt från politik till musik, känns Asas fusion av soul, jazz, reggae, funk, pop, folk, you name it, helt rätt ute. Trots att det är ”inne” just nu med sådant här känns det ändå som att det här verkligen är Asa. Hon har inte fallit offer för någon fånig musiktrend, utan det här är musiken hon älskar över allt annat. Om hon istället hade gjort albumet enbart för att det var ”inne” med eklektiska musiker hade betyget fallit fort som World Trade Center (ja, man får skoja om det).

Efter en snabb googling verkar det som att Nina Simone är den ständiga personen Asa jämförs med. Enligt min åsikt når Asa inte ens upp till hälften av rösten eller repertoaren hos jazzens största kvinnliga vokalist, Simone. Mer adekvata (men knappt blygare) jämförelser är Tracy Chapman och Macy Gray.

På några spår väljer Asa att sjunga på något utrikiskt språk som varken jag eller min katt förstår. För att återigen dra paralleller till svenska debutalbum blir det som med Lalehs debut: låtarna må vara fina, men lyrikens nerv (och därmed även musikens) går mest förlorad i en sörja av främmande språk.

Som sagt så blir det Lejonkungen-puttenuttigt ibland, men någonstans finns något mer moget, som i No one knows. Där visar Asa att det mogna väntar på att få lösgöras från hennes kropp och explodera på den afrikanska natthimlen.