Joyzine.se






Recension - Skiva

Vulture Industries
The Dystopia Journals, 2007
Skivbolag: Dark Essence Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-01-24
Hemsida: www.vulture-industries.net

När obekanta band från starka hårdrocksnationer som Sverige och Norge dyker upp på små skivbolag med krystade namn vet man oftast redan på förhand att det rör sig om andrahandssortering. De stora bolagen dammsuger våra länder efter de mest lovande grupperna och har än så länge resurser till att signa även dem som kanske inte är helt ämnade för världsherravälde.

När till och med de viktiga bolagen har band av tveksam karaktär från så starka metalnationer på avlöningslistan säger det sig självt att miniputtbolagen får finna sig i bottenskrapet, det som ingen annan ville släppa. Varför det då ska släppas över huvud taget är en i sammanhanget väldigt befogad fråga, men jag ämnar inte besvara den. Faktum är ju att miljarder av småbolag släpper miljarder av medelmåttiga band.

Ett av dem är Vulture Industries. Norrbaggarna vill säkert se sig som ett hårdrockens försvarare av avantgarderock eller som nydanande stämningspionjärer. Sanningen är att de spelar sann bonnmetal med vissa obefogade inslag av jazz och rock. ”The Dystopia Journals” saknar gångbara låtar, den låter drängigt med sitt ofokuserade gitarrljud och trampar statiskt i fotspår som ingen annan vill kännas vid. De försök till variation som förekommer känns mest framtvingade för att gruppen redan insett att de brister på alla punkter nämnda ovan. I pressreleasen skryts det om sessionframträdanden med Taake och Enslaved, kanske skulle medlemmarna ha nöjt sig med det.

Värst av alla är dock sångaren Bjørnar E Nilsen (som även producerat plattan). Jag klarar inte av den typ av drängig machosång som han representerar. Inte för att jag är någon större förespråkare av storstaden, men Nilsen låter som om han suttit i en fäbod med tuggtobak som enda sällskap de senaste tio åren. När han sedan i några spår får för sig att försöka (märk väl, försöka) härma Serj Tankian, då är det tack och god natt. Då stänger jag boken och går hem. ”The Dystopia Journals” åker aldrig i min spelare igen.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner