Joyzine

[stäng]

Recension - Demo

Ponamero Sundown
We shall triumph
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-09-12
Hemsida: www.ponamerosundown.com

Väljer man att inleda sin inspelning med avlägset tutande säckpipor får man finna sig i att lyssnaren plötsligt förväntar sig något i Korn-väg. Inledningen av ”We shall triumph” har både ett och annat gemensamt med Shoots and ladders från jänkarnas monumentala debutalbum. Om det ändå hade varit så väl att starten gav en bra fingervisning om vad demon sedan ämnat bjuda på. Så är det dock tyvärr inte. Istället visar sig ”We shall triumph” vara en tämligen själlös brygd av ökenrock med 70-talsvibbar.

Den hårda rocken från 70-talet (i alla fall den vi minns idag) hade en gemensam nämnare. Den svängde. Den bjöd in sina lyssnare i en orgie av oemotståndligt groove där känsla gick före förnuft. Detsamma gäller för de lyckade gängen inom dagens stonerscen. Är det något Ponamero Sundown inte gör är det att just svänga. ”We shall triumph” är en stel inspelning som aldrig förmår gripa tag. Vare sig i skrevet eller i hjärnan.

På något sätt känns det som om gänget inte vågar släppa loss. Det är uppenbart att de har en ganska bra bild av vad det är de vill åstadkomma. Men visionen bryts ner när musikanterna har både hängslen och livrem medan de spelar. Var är energin? Spelglädjen? Attacken som allt vad rock heter handlar om? Så länge Ponamero Sundown håller igen kommer de aldrig göra något större väsen av sig.

Hade det, som demons första sekunder indikerar, handlat om kompakt numetal hade bandet förmodligen kommit undan mycket enklare med sitt stela lir. Inom den här rockgenren går det dock inte. Lyssna på Spiritual Beggars istället. Där har ni ett gäng som förvaltat rockarvet väl.