Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Nahemah
The second philosophy, 2007
Skivbolag: Lifeforce Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-01-30
Hemsida: www.nahemahband.com

Jag tillåter mig att sjunka in i ”The second philosophy”. Släpper greppet om allting runt omkring mig och låter musiken ta befälet helt och hållet. Den för mig mycket längre än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig, nivåerna och nyanserna i Nahemahs musik är så många fler än vad den anspråkslösa förpackningen någonsin hade kunnat skvallra om. Ge ”The second philosophy” tid och du skall finna!

Allt från passagerna mellan låtarna – där jag vid ett tillfälle rycks ur min hypnos av en kvinnlig röst som på svenska håller en monolog som känns vansinnigt bekant, men som jag inte klarar att placera i en specifik film – till jazz och saxofonbitarna i slutet är ruggigt genomtänkta. Utan att för den delen bli statiska och tråkiga, men spanjorerna har total kontroll över vad de sysslar med.

”The second philosophy” handlar om smart metal där Nahemah låter Dark Tranquillitys patenterade Göteborgsdöds möta välsjungen rock utan att hänvisningar till metalcore eller melodeath någonsin går att göra. Det skulle gå att kalla musiken progressiv, men det är en stämpel som skulle ge er presumtiva lyssnare en felaktig bild av gruppen, så jag avstår. Nahemah är en genomtänkt grupp som visar att man kan kombinera mörkt growl, rensång och symfoniska harmonier utan att det blir standardiserat.

”The second philosophy” byggs inte på specifika låtar, det är knappast en hitlåt hit en hitlåt dit, utan är snarare att betrakta som ett enda mäktigt ljudlandskap. En kuliss som den spanska ensemblen skapar med alla tillgängliga medel. Det fungerar uppenbarligen. Deras första skiva på fem år är melodisk, vacker och stämningsfull, men ändå med en kontrollerad hårdhet som kärna. Det är en skiva att försvinna in i och utforska gång efter annan, den som söker kommer att bli rikligt belönad. Släpp kontrollen!