Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Ponamero Sundown
Rodeo Eléctrica, 2011
Skivbolag: Transubstans
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2011-04-20
Hemsida: www.ponamerosundown.com

Ponamero Sundown är bandet som spelar en ”själlös brygd av ökenrock med 70-talsvibbar”, ”känns alldeles för standardiserat” och ”inte har finess nog att göra sin musik intressant”. I alla fall om man ska tro tre tidigare recensioner (två demos och ett album) här på Joyzine.

Well, det var då och nu är nu och det där är omdömen som ni kan gå och spola ner i toaletten nånstans. När Ponamero Sundown avtäcker ”Rodeo Eléctrica” är det som att ställas öga mot öga med ett helt nytt band. Och de är arga för tidigare oförrätter, det är i alla fall så det låter.

Jag har hackat på stockholmarana om att deras musik inte svänger, men det gör den här plattan något vansinnigt. Gruppen har inte lämnat sin utgångspunkt någonstans i ökenrocken och skulle lätt kunna kastas in i diskussionen när det handlar om den nya vågen av svensk retrorock. Men samtidigt har man, likt ett lite mindre hitorienterat Mustasch, tagit ett kliv in mot metal. Med det vill jag inte ha sagt att ”Rodeo Eléctrica” är en metalplatta. Bara det att ljudet är föredömligt fläskigt och att Ponamero Sundown inte tvekar att överge sandigt blåsiga vidder för lite tyngre stunder.

Samtidigt ska understrykas att herrarna dessutom gör några riktigt snygga semiballader på den här ansträngningen också och jag kan inte vara mer än nöjd. Plötsligt finns finessen där och jag är den första att höja händerna i en vildsint applåd.