Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

The Tiny
Starring: someone like you, 2006
Skivbolag: V2
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2006-05-09
Hemsida: www.myspace.com/thetinythetiny

Jag blir inte klok på The Tiny. Vad är det jag lyssnar på egentligen? Vad har Ellekari Larsson, Leo Svensson och Johan Berthling ställt till med kan man fråga sig? Det handlar om leksakspianon, luftiga stråkar och atmosfärer stora som slott. Men det handlar också om bortsvävande och drömsk distansering, det är väldigt svårt att relatera till de stundtals mest förvirrande tongångarna som slungas ut i rummet. Då kommer min undran givetvis; vad är det då i denna misch-masch som oroväckande stora delar av musikkåren verkar hylla så frenetiskt?

Utopisk stillsam psykedelia kanske kan beskriva musiken bättre, men jag får ändå inte grepp om den. Då musiken fortsätter att ge mig huvudbry är det något annat som desto mer intensivt tar greppet om min uppmärksamhet. Nämligen Ellekari själv. Eller snarare hennes röst. Det är otroligt tydligt att det är den som allt egentligen vilar på, utan hennes insats hade det inte funnits något alls. Trots min fascination för det vokala tar det hela fem låtar innan ”Starring; Someone Like You” tänder till på riktigt. Duetten Sorry med Ed Harcourt är snudd på magiskt. Här lyckas The Tiny verkligen kombinera atmosfär och stämning med riktigt nervdarrande sång. Herr Harcourt och Fröken Larsson kompletterar varandra till perfektion.

Faktum är att mittpartiet på skivan är betydligt starkare än både dess början och avslutning. Trion Sorry, I Don’t Like (The Way You Move Me) och In Reality berör verkligen min vackert sorgsna del av själen. Men tyvärr, utöver dessa låtar ter sig ”Starring; Someone Like You” som en tämligen blek och ointressant historia. Jag får nog helt enkelt finna mig i att helt enkelt vara ”lite ute” och inte förstå vad just den här hypen handlar om.