Recension - Skiva
Jag är en glad och samtidigt väldigt förvånad man. Jag hade nämligen räknat ut det här Stockholms-gänget fullständigt efter floppen ”Split Vision” och tystnaden som ekat sedan dess. Men
Maryslim tar revansch på sig själva med råge. ”A Perfect Mess” är en lysande rockskiva och jag bara fånler.
Det som på debuten var stereotyp skrevrock förvandlades på uppföljaren ”Split Vision” till ett surt avkok av vuxendom. Maryslim ville låta putsat, elegant och moget vilket slutade i total katastrof. Inte för att
Backyard Babies-soundet från debuten var särskilt nydanande, eller för den delen hade särskilt tilltagen livslängd, men i jämförelse med efterföljaren var den himmelriket.
På ”A Perfect Mess” lever Maryslim igen. De har blivit för gamla för att återgå till actionrocken från debuten, men också tillräckligt visa för att inte göra om misstagen från ”Split Vision”. Skivan är därför som en smältdegel av sina båda föregångare. Helt klart mogen och tillrättalagd, men samtidigt livlig och med en oefterhärmlig energi. Det är snyggt och svängigt på samma gång. Och inte att förglömma, gänget har skrivit sina bästa låtar i karriären.
Medlemmarna må fortfarande se ut som om de enbart är ute efter att knulla brudar och snorta kokain med
Mötley Crüe. Men glöm det där med sleaze och glam, glöm skrevrocken och glöm gubbtendenserna. Allt detta finns självklart inbakat i grunden till vad Maryslim är, men på ”A Perfect Mess” tillåts inga statiska genreformer att dominera. Det är en vibrerande rockplatta som både har attityd och trallvänliga refränger. Skivan står så stadigt för sig själv att gänget till och med kommer undan med en cover av
Sister Of Mercys The Corrosion (med Jyrki Linnankivi från
69 Eyes på gästsång). En storstilad revansch!

Relaterat
Maryslim
Sagan om hur högmod går före fall
Maryslim (2001-01-01)
Maryslim (2004-01-01)
Kommentera
Inga kommentarer