Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Moonlit Sailor
We Come From Exploding Stars, 2014
Skivbolag: Deep Elm Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2014-03-11
Hemsida: www.moonlitsailor.com

"The band resides in Borås, Sweden where they often experience weeks without sunlight".

Jag älskar biografins allra sista mening. Det är humor på allra högsta nivå, men samtidigt med ett stråk av realistiskt allvar från regngråa Västergötland. Lite som man om man höftar med sanningen en aning skulle kunna beskriva den musik som Moonlit Sailor skapar. Glad och ljus, men samtidigt i en mörk kombination med tyngd och bisterhet.

Tyvärr älskar jag inte ”We Come From Exploding Stars” fullt lika mycket.

Vilket inte ska missförstås. Det är en bra postrock-skiva. Inget snack om den saken. Men det är inget speciellt med den. Det är ingen av de där skivorna ur genren som får hela din värld ur balans och gör dig oförmögen att göra något annat över huvud taget än att lyssna på just de där låtarna. Moonlit Sailor smeker snarare medhårs och delar ut några smaskiga kakor vilket gör stunden gemytlig, men de välter inte min värld.

Men höjdpunkterna finns. From Gemini To Lynx har en gitarrharmoni att dö för. Den bygger upp ett smärtsamt vackert intro och gifter sig sedan med bastant trumlir. Så som en riktigt snygg postrock-låt bör byggas. Med det spröda och det mastiga på precis rätt ställen. Att låten sen bara växer sig mer och mer intensiv ju längre speltiden förlöper, desto mer blir jag kär i den.

Kort betitlade Paris förtjänar också ett speciellt litet omnämnande. Där tangerar pop och postrock varandra på ett alldeles självklart sätt och skapar välbehagskänslor hos undertecknad.

Med andra ord har Moonlit Sailor de riktigt stora stunderna i sig. De har bara inte lyckats plocka fram dem fullt ut på den här skivan. Kanske måste molnen skingras lite i Borås för att så ska bli fallet.