Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Josef & Erika
Floods, 2011
Skivbolag: Hoob Records
Av: Alexander Hellgren
Publicerad: 2011-05-05
Hemsida: www.joseferika.com

Spretigt men trevligt. Så lät det när sajten du surfat in på recenserade grammisnominerade ”Small small small small sounds” i november 2007. Tre och ett halvt år senare är Josef & Erika tillbaka med tredje fullängdsskivan ”Floods”. En skiva på vilken bandet har adderat blåsarrangemang för att ge sin musik en ytterligare dimension.

I inledande Blow life in my soul är det högst angenämt att lystra till Erika Angell, när hon i den första delen likt en modern Patti Smith vaggar fram med sin fängslande röst över bas och cittra med fin bakgrundssång, och i den andra som Björk över blåsinstrument som valthorn och tuba. Ursäkta den hemskt långa meningen. I Roller Coaster förvandlas hon istället till en blandning av Jim Morrison och PJ Harvey, när hon svårmodigt och dystopiskt sjunger eller mässar med Josef Kallerdahls mullrande bas som stöd. Så att det nästan blir obehagligt ödesmättat emellanåt. Men musiken på skivan som helhet skänker inte bara vemod utan också stor glädje med sin blandning av folkmusik med filmiska arrangemang, pop och surrealism.

”Floods” är genomarbetad men med känslan av att viss improvisation har tillåtits. Kallerdahls elbas och kontrabas skapar tillsammans med blåsinstrumenten allt som oftast ett mäktigt och suggestivt djup som samspelar utmärkt med Angells drömska sång. Exempelvis i Floods cover my ankles, som bär likheter med den fantastiska Zola Jesus och tillika har ett sound som jag väldigt gärna skulle vilja uppleva live. I en del stycken förloras dock fokus, som om duon fått i uppdrag att göra bakgrundsmusik för exempelvis ett teaterstycke. Det känns krystat, och det oavsett hur duktigt skolade de är. Någon låt passerar mig på motsatt sätt förbi utan vidare reflektioner.

Spretigt men trevligt? Inte längre. Snarare väl sammanhållet men inte alltid trevligt. En skiva som lyssnaren troligtvis måste låta sig omslutas helt av för att fullt ut kunna uppskatta. Den är inte som en flod som snabbt sköljer över en, utan liksom allt annat i naturen en lång process över lång tid. Hursomhelst tar jag mig den tiden och gillar vad bandet gör. Betyget pendlar fram och tillbaka, så när jag skickat iväg den här recensionen har jag redan glömt det någonstans i Josef och Erikas värld.