Joyzine.se






Recension - Skiva

Limbo
S/t, 2011
Skivbolag: Kommun2
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2011-07-01
Hemsida: myspace.com/limboobmil

Limbo gör det inte lätt för sin lyssnare. I alla fall inte om lyssnaren är en kräsen musikjournalist med kroniskt behov att kategorisera saker.

Gruppen har med andra ord en egenskap som snarast borde vara att kategorisera som positiv. De seglar långt ovanför genregränser och tycks göra lite som de vill. Det innebär besök i indierock lika mycket som folkmusik. The Owl låter som någonting hämtat från ett vikingagille och herrarna utforskar mer än gärna världsmusiken. Mångfacetterat är bara förnamnet på den här självbetitlade skivan.

Men är det bra? Både ja och nej. Lika mycket som gruppen skapar spännande kontraster med sina ständiga tvära kast, lika ofta går de lite för långt och faller över gränsen. När det blir lite för mycket lajvar-tjo och tjim av det hela är det inte alls kul. Samtidigt som jag sitter smått förstummad när sången i sina mest desperata stunder är inne och tangerar John Engelbert från Johnossi.

Med andra ord, skivan har sina ups and downs, en riktig berg-och-dal-bana. Men som musikalisk konst eller fascinerande projekt är Limbo väldigt intressanta. Jag kommer lyssna igen, men jag har ingen aning om vad jag kommer tycka.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Relaterat

Beatsteaks (2007-01-01)

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner