[stäng]

First Love, Last Rites S/t, 2011 Skivbolag: Nomethod Records Av: Eva Linde Publicerad: 2011-03-03 Hemsida: myspace.com/fllr

---

Ni vet videosekvenser från en gata eller en trottoar som man spolar snabbt framåt och alla människor och bilar ses snabbt och ostrukturerat passera förbi. Det är bara ett enda stort sorl av liv, men det är svårt att plocka ut något som på riktigt betyder något. Man känner sig snarare utanför, beskådande och tömd på intryck, kallt frågandes "vart tror de att de är på väg?"

Det är lite samma sak att sätta på First Love, Last Rites självbetitlade album. Det slamrar till och sen vet man inte om ska stänga av eller låta det gå, om det finns något djupare där som man först inte hör.

Det är en speciell skiva på sitt sätt. Tio spår, de flesta under tre minuter. Korta små djupdykningar i något slags indiesorl i redan utnötta textteman. Sången är knappast det som står i förgrunden, den flätas snarare in i den slamrande gitarrmattan. Men där under gömmer sig ett antal rätt snygga melodier och ett uttryck som borde kunna växa live.

Men bäst är de när de antingen kastar av sig mattan eller helt enkelt går rent instrumentalt. Som i mitten av skivan när de, under titelspåret, låter lyssnaren pausa sorlet och hitta det där vackra som finns i myllret. Jag önskar de vågade det oftare.

Nu stannar skivan till att bli ungefär så meningslös en hektisk timme på trottoar kan vara. Utan något djupare intryck. Det är helt enkelt svårt att plocka ut något som bränner till och visar att man lever. Något som visar att musiken har ett syfte. Det tappas helt enkelt bort där i det monotona vimlet.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer